United States or Ukraine ? Vote for the TOP Country of the Week !


Carlsson drog upp rullgardinen och öppnade fönstret för att släppa ut den av fukt, kamfer, peppar och malört blandade luften, samt lade mössan ifrån sig bordet, förklarande, att här skulle han sova gott, och mot gummans farhågor om kylans störande inflytande, bekände han sig vara van att ligga kallt, vilken fördel han omöjligt kunde bekomma i det varma köket.

Skyttarne hade laddat om och sprungo upp passet igen, men Carlsson smög sig varligt hem, besluten att sätta sig i anfallsställning, snart han gjort vederbörliga rustningar. Om aftonen, när han kom upp kammaren, fått ner rullgardinen och tänt ljuset, kände han sig först något beklämd, emedan han var ensam; och en viss fruktan för dem han avsöndrat sig ifrån kröp över honom.

ingen öppnade och intet svar hördes, vred konsuln själv om låset och steg in utan vidare. Det var mörkt därinne; genom en stor reva i den trasiga rullgardinen föll en strimma av decembermorgonens knappa dager in och belyste dammet skrivbordet. Konsuln gick rakt fram till fönstret och rullade upp den blå gardinen häftigt, att den skrällde till.

Han satt och stirrade framför sig mot den blå rullgardinen. Det susade för hans trumhinnor, som om hela världen varit ett snäckskal vid hans öra, en oavbruten, monoton och sövande susning... Han spratt till. Där ute i trappan hörde han sin far röra sig, som om han försökte resa sig upp. Några ögonblick blev Stellan stående med klappande hjärta. rätade han upp sig och gick ut.

och bad han henne hålla upp ett ögonblick, medan han gick fram till fönstret, lyfte undan rullgardinen med hjortjakten och såg upp stjärnorna för ätt förvissa sig om att de verkligen nego för honom. Det hände aldrig att de nego riktigt, men varje kväll tyckte han att de blinkade åt honom. Och denna rörelse hos dem tillfredsställde honom. Det hade med ens kommit ett ljus över tingen.

Hade han inte alltid haft klart för sig, att det skulle honom som det gått farbror Ekenström, att det skulle sluta illa? Han hade rest sig upp, som om en röst kallat honom, en hård och befallande röst utifrån mörkret, och han stirrade mot rullgardinen i väntan att åter höra den. Plötsligen sade han lågt till sig själv: Äntligen har jag fått klarhet i allt detta.

Han rös till i en sällsam lustkänsla, blandad med den tillfredsställda åtråns ljuvt tacksamma vanmakt. Han satt senare kvällen uppe vid sitt fönster i mörkret och betraktade den blå rullgardinen, bakom vilken Josef andades och levde. Plötsligen slog tanken ned i honom: Om jag aldrig träffat honom! Vad skulle ha skett ?

Vidare berättade barnen Sörman, att deras far nog skulle bli ihjälslagen. Det hade mor sagt. Flera arbetare hade avskedats från verkstaden och från fabriken. Och de hade svurit att hämnas Sörman. Far brydde sig inte om det, men mor fick icke ro om nätterna. Hon hade skurit ett runt hål i rullgardinen, och där stod hon halva natten och stirrade ut i mörkret.

Se, det är alltid med pojkar, när de blir lite större. Ju längre bort från mamma, desto bättre. Brukspatron själv har sitt rum nedre botten. Men det är ju inte alltid han är hemma. Tack, sade Abraham. Nu hittar jag här, som om jag vore född gården. Han stängde sin dörr och lade haspen. Han drog ned rullgardinen för att slippa se, hur lågt det var i taket.

Skyttarne hade laddat om och sprungo upp passet igen, men Carlsson smög sig varligt hem, besluten att sätta sig i anfallsställning, snart han gjort vederbörliga rustningar. Om aftonen, när han kom upp kammaren, fått ner rullgardinen och tänt ljuset, kände han sig först något beklämd, emedan han var ensam; och en viss fruktan för dem han avsöndrat sig ifrån kröp över honom.