United States or Kenya ? Vote for the TOP Country of the Week !
En halv minut senare kom chefen. Dalströms skri hade nått honom genom ett par öppna dörrar, och hans i vanliga fall rätt röda ansikte stötte nu i blått. »Jag har två gånger skickat bud på herr Dalström, men ni har inte behagat komma», sade han. Dalström bleknade. »Jag tänkte », stammade han.
Hålet var djupt och kanske lifsfarligt. Men barnet slog ännu en gång upp ögonen, stirrade förskrämd på patronen och stammade, i det han krampaktigt knöt näfven: Patron är mördare, och polisen skall jag gå till och säga ... säga till polisen att patron... Han hann icke längre.
Icke långt efteråt kommo de till en borg, som låg på en ödslig lantudde, men den var illa befäst och borgkarlarna kommo ned till stranden och bådo om grid. De sade, att de själva stammade från nordmän och att de gärna på nytt skulle vilja se starka nordmän ibland sig. För att visa, att de menade allvar, ställde de upp alla sina döttrar på klipporna.
Och för denna nya rädsla gav han Rose skulden. Han ville inte träffa henne mera. Han ville inte ha med flickor att göra. Det var andra gången de fört honom ut i löje och olycka. Men en eftermiddag, då de bara hade tre lektioner till innan uppvisningen och slutbalen, stack Ida in huvudet i hans rum. Dä ä en flicka, som vill tala mä'n. Stellan stirrade på henne och stammade: En flick Ja, just dä!
Vem säger så? frågade han nära på ödmjukt, med ett steg åt sidan som om han varit rädd. Alla era grannar säger så. Vad är ni för en? Ni måste betänka att ni är sjuk, pervers, och ni har ingen rättighet att ha era barn hos er. Begriper ni inte så pass? Det är lögn, det är inte sanning, stammade mannen, jag slår dem, jag erkänner att jag slår dem, men det andra är bara lögn, bara förtal, hör ni.
Han tassade mycket fort över golvet och litet krokig. De irrande ögonen tycktes säga: Jag är mycket, mycket äldre än mina år. Magnus öppnade armarna för att taga mot honom, men de sjönko igen, och han stötte gossen häftigt och omilt ifrån sig. Det ljusa håret, de ljusletta kinderna, stammade han och värjde sig med handen. Att jag inte har sett det förr. Och honom har jag älskat som min ögonsten.
Jag ville säga, innan jag reser, att jag aldrig varit så godtrogen, som ni inbillat er fast jag ändå blygs blygs öfver mig själf därför att jag tillåtit er behandla mig så som ni gjort Didrik Bruun förstod ingenting och visste hvarken hvad han skulle säga eller taga sig till. Han stammade, som om han icke lärt sin roll: Men lilla slarfva hvad ?
Stämmer, svarade flickan i fullständig affärston, och hennes förra, otvungna sätt återvände mer och mer. Wolfgang läste: »Den underbara spegeln» förfärdigas så, att en stor bytta Han såg upp. Elli rodnande. Ja, bytta stammade hon. Sade Martini bytta? undrade Wolfgang. Nej, han sade något som jag ej begrep.
Ja, du måste hjälpa oss, gamle man, stammade hon, utan någon redig tanke med sina meningslösa ord. Trälen gick ut. De hörde, hur han stod en stund vid husknuten och ropade till herr Svantepolk, att kojan var tom. Sedan gick han upp till honom, och det blev tyst. Från nöthuset ljöd ibland ett gällt slag i en skälla, och snön rasade med buller från ett tak.
Finns det då ingen barmhärtighet bland människor, om det också ingen finns i himmelen! Men så berätta då? Vad har du sett, som kunnat så förskräcka dig? Jutta vacklade ut genom dörren med den andras arm om sitt liv. Alla ville de taga i henne och hjälpa henne, och de kände, att hon var isande kall. Jag måste genast tala med hertigen, stammade hon.