Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 september 2025
Till ersättning frågade herr Lundstedt huruledes löjtnanten befann sig och om herrskapet skulle komma ut i sommar, något som han egentligen icke brydde sig om.
Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer. Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.
Därföre må man icke läsa endast, utan äfven lefva och skåda in i Guds värld och där se hans ord i lif och verk, i tro och tanke, såsom vi hvarje sommar kunna se orden i denna bok liksom blomstra och lefva i vår trädgård." Ännu ville jag göra ett inkast.
Men livklädnaden hade inga sömmar, utan var vävd i ett stycke, uppifrån och alltigenom. Därför sade de till varandra: »Låt oss icke skära sönder den, utan kasta lott om vilken den skall tillhöra.» Ty skriftens ord skulle fullbordas: »De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.» Så gjorde nu krigsmännen.
Aina Berg och Bella hade smått funderat på att vandra till Karis Lojo och helsa på Verna Sommar, de voro genast med om saken. Alma Brennlund och Lilli Enestam gåfvo halfva löften, de tänkte med en viss ängslan på obeqväma skor och ändlösa dammiga vägar. Än du då, Hanna? frågade Bertha. Jag vill gerna ha dig med. Kan icke, svarade Hanna kort. Åh prat, nog kan du! Hvad skulle hindra dig?
Faster gick då ut i köket, där gumman stökade och frågade henne, vad det var, de båda önskade. Äss, äss! vojade sig gumman. Har han inte fått det sagt ännu? Det är ingenting annat än att grevinnan inte ska brådska med begravningen. Utan att vi kan komma i jorden båda på engång. Det önskar vi, om grevinnan vill vara så god att inte brådska, fast det är sommar. Och länge dröjer det nog inte.
Detta visste jag därav, att hon en gång sagt: »Jag kan inte tänka mig en sommar, när man inte ser några träd.» Och jag förstod mycket väl, att när dessa ord undföllo henne, yppade hon en motvilja för hela färden, vilken satt så djupt, att hon själv fruktade för att icke kunna övervinna den.
Med ett kort adjö lämnade hon honom slutligen vid landgången, och när han ville behålla hennes hand och språka om nästa sommar, om brevskrivning och adress, röcks landgången undan hans fötter, så att han vickade framåt och fick den våta mössan bak i nacken, samtidigt med att styrmannen röt åt honom uppifrån kommandobryggan: Får du loss ändan någongång, du?
Men hennes känslor voro bundna af det slags uppfostran hon fått. Hon visste redan som litet barn, att en sådan flicka som hon måste lägga band på sig, icke gifva luft åt sina känslor. Återhållsamhet i allt hade man lärt henne stilla gick hon och solade sig i sin lycka, smålog åt allt och fann lifvet oändligt skönt. Det var en sommar! Ute från tidigt på morgon till sent på afton.
Jag såg Hesselman på ett helt annat sätt och jag stammade: Skulle du dö i mars, men nu är det ju i juni. Ja, läkarna ha ju inte alltid så noga reda på tiden. Jag har lurat honom nu i 2 månader men jag vet inte hur det går i sommar. Å, sade jag, man ska aldrig förtvivla! Du ser så frisk och stark ut! Tycker du, sade Hesselman och jag såg att hans ögon lyste till. Det går nog bra ska du få se!
Dagens Ord
Andra Tittar