Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 september 2025
Jag har alltid trott dig om stort. Men jag ville skona dig från det dagliga släpet. Därför fick Lagerström sköta affärerna. Det skall du nu veta innan jag dör. Julius Krok sade: Kära lilla Marie, du är inte så sjuk, som du tror. Tänk! Nu ser du ut som en ung flicka. Tänk! upprepade hon. Och hon såg sig småleende omkring som om hon hade sökt en spegel.
Och steg hördes återvända till salen, blott en persons steg. Han hade gått! "Står du der allt ännu?" sade John, då han återkom till henne. Alma smålog med en vansinnigs småleende. "Kom i sängen, hit. Du mår inte väl," sade John. Alma lade sig, såsom han ville. John betraktade henne med oro och gaf in åt henne af den lugnande medicinen.
"Att hvarför har allt detta kommit till?" "Hvilket allt?" "Den här verlden." "Ella som inte vet det!" sade Arvi med ett medlidsamt småleende. "Nå, så säg du, Arvi." "Derför att Gud har skapat det." Ella stod en stund försjunken i tankar. Sedan vände hon sig till Arvi. "Men af hvad skapade han det?" frågade hon. "Jo, af intet." "Men hvarifrån fick Gud det der intet?" "Nå, det fanns ju förut."
Han såg upp småleende och frågade, vad hon menade, och om hon ej ansåge det vara alldeles nog, att hon med sin munterhet och älsklighet kastade litet solsken över hans annars så ödsliga liv. Det ena hindrar väl ej det andra, svarade flickan. Jag vill utföra något i livet tjäna pengar själv och ändå vid sidan av detta vara densamma för dig, som du tycker, att jag är nu. Nå, nå, varför icke?
Han är en av våra yppersta, fast han tagit kristnan som du och många andra. Jag har ju med mig både vildmän från Hålogaland och kristna från Trondalagen och daner och götar. Och med ett vänligt men bittert småleende klappade han Ingemund på skuldran och tillfogade: De, som vilja uppåt mot ära och makt, veta nog vad de böra i en tid, då alla konungar låta döpa sig.
Om det käns svårt någongång, försöker man härda ut med det och hoppas på bättre tider. Men tycker du ej att lifvet med alt detta är ohyggligt tomt och otillfredsställande? Hvad mer? Hon skrattade till. Jag afundas inte i något fall de människor, hvilka anse sig vara samhällets stödjepelare. Återigen fick jag ej fram ett ord. Nå Lisi? frågade hon småleende. Hvad då?
Men plötsligt gick hon bort till fönstret igen, ställde sig raklång och stel framför honom och sade i en ton som hon försökte göra så torr och affärsmessig som möjligt: »Hör det är en sak jag vill säga dig. Du skall icke bli ond; det är icke för din skull utan för min egen. Det plågar mig så...» Han vände ansigtet upp emot henne med ett litet småleende: »Hvad är det?»
Då skall jag föra er till italienska operan, och vi få se om ni inte förändrar åsikt. Hon lutade sig bakåt i soffan med säker själfmedvetenhet i blicken. Åh, ni skulle inte behöfva vara många månader i Petersburg förrän ! Förrän hvad då? Agnes svarade ej genast. Hon såg blott småleende på honom med en erfaren världsdams öfverlägsna uttryck i ögonen.
William Zimmermanns lilla pjes spelades på dramatiska teatern en afton i november. Efter middagen hade han som vanligt kommit på besök hos modern. Han var i godt humör och tycktes icke vara det ringaste orolig. »Är du icke rädd?» frågade hon småleende. »Nej. Du ska' se den gör lycka. Den är dålig nog till att gå i folk och ändå inte så dålig, att den äcklar.» De följdes åt till teatern.
Han talade alltid i de mest skruvade vitsar vitsen var Direktoriets form för esprit och i vals kunde han rivalisera med själva Monsieur de Trénis, »salongernas Vestris». Som han nu stod där, småleende, lutad över damerna, läspande med sin mjuka barnstämma den moderna näktergalsjargonen, var han » pa-ôle sup-ême » den mest fulländade typ för en incroyable . Han bar lång, buteljgrön, påsigt sittande frack med höga ärmar och pärlemorknappar, så stora som femfrancsstycken; en enorm halsduk av vitt muslin var många gånger virad om halsen, gick upp till de stora guldörringarna och rörde vid underläppen, när han talade.
Dagens Ord
Andra Tittar