Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 juni 2025
Hörde du något? viskade hon till mig. Nej, andades jag dovt tillbaka. Icke ett ljud! O Gud, jag tyckte hon skrek. Hon brukar vakna vid den här tiden, hon skall ha mat. Jaså, sade jag, och så gingo vi in och satte oss i den vackra gamla björksoffan. Eva tog sitt handarbete, det gamla kära handarbetet, som från början var avsett att bli en liten duk till en liten bricka. Det är åtta år sedan dess.
Men hon är sjuk åt hjärtat, så det är nog inte värt, han går in Skrek han mycket? frågade Abraham. Jo, det var rent hemskt Nu kom syster Agnes ut i tamburen. Hon var ovanligt blid och mild. Abraham frös, så att han skakade. Ja, kära du om det bara kunde lända dig till varning. Lisen, var snäll och gå till doktorn och bed honom titta upp efter middan. Abraham smög sig ut. Han gick upp till Louise.
Men far sa nej, och du tyckte visst att hon nyttade mer i köpenskapen. Vad säger du? skrek Träsken. Vad är det du säger? Men gästgivarn fortsatte, makligt som tillförne: Nå, det kvittar vad du tyckte eller tänkte. Far sa nej. Det skulle inte vara annat än en hemmadotter åt son i Sutre. Kringfarandes folk höll han inte för mycket. Och var det rättvist då, så är det rättvist nu.
Men jag sitter och grundar på, om jag inte skulle ta och skaffa mig tre karlar till bygget. Si, har jag bara två, så får jag lov att vara med själv, si. Och då förlorar en rakt för mycket i smedjan, si. Jesses då, skrek madammen. I smedjan står han bara och spekulerar med lås och anordningar för stugan. Vem ska betala det? Det betalar lånet, svarade smeden, som förkovrat sig i ekonomisk visdom.
Nån ann kan väl inte vrida huvut rätt på dig. Hon fräste till, kloade i luften, fick inte genast ord. Så skrek hon: Eller med länsman, du! Eller med länsman! Ja, det kan ju inte skada, det heller, sade han, lämnade köket. Hon stod en stund och trampade på samma fläck, kastade sig av och an med kroppen som om hon haft plågor.
Ett helt lifs koncentrerade smärta klagade i detta enda utrop. »Silfverhjärtat, rädda silfverhjärtat!» skrek hon, och höll in i det sista sin knutna hand, med det lilla smycket uti, lyft öfver vattenytan. Så sjönk ansiktet och handen, och när den räddande båten kom, var hon försvunnen under bron.
"Buss på dom, buss på tattarpacke, som kom", skrek han med gäll röst. Gråhunden skällde och morrade emot barnen med uppdragen nos och ilsket blänkande tänder. Månke vaknade och gaf till ett skrik. Gullspira flydde bakom Ante. Men Maglena gjorde som hon brukade, när hon på ett så förunderligt sätt förmådde lugna och tämja djur.
När Lisen badade den nyfödda i köket, smög Louise sig in i sängkammaren och kröp upp på sängkanten. Nu ska väl inte mamma vara ledsen längre, sade hon. Fru Marie förklarade, att hon inte var ledsen alls Jaså, det var också besynnerligt. Tror inte mamma, att jag hörde där uppe, att mamma både skrek och grät? Jo, det är snyggt! Jag var så ond, så jag kunde ha bitit pappa. Det var inte pappas fel
Stundom tänkte hon väl med bekymmer på den kommande dagen; men deremellan arbetade hon förtröstansfullt för sina barn och drömde om den fröjdedag då Sindbad skulle komma hem. Men Fatima vandrade kring torg och gator och skrek och klagade: "Ve, ve den faderlösa, henne förtrampa alla" och nu utgjöt hon en flod af tårar. "Se denna Miriam, huru hon handterar min flicka.
I detsamma öppnades dörren och Hilmér klev in. "Vad är det för väsen här inne?" frågade han. "Det hörs ju över halva sta'n." "Hilmér!" skrek Erlandsson. "Gudskelov att du kom! Rädda mig! Jag har paraffinerat mig i ansiktet så att Dolfi inte känner igen mig, och inte vill hon titta på födelsemärket heller. Och nu låter hon polisen ta mig. Hilmér, gamle vän! Säg att du känner igen mig."
Dagens Ord
Andra Tittar