Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 31 maj 2025
Men blicken tindrade. Hvarför skulle inte en gammal präst kunna försöka på att göra en tjänst mot en sjåpig tösunge, som ligger och lipar om nätterna och låter en duktig karl gå och sucka om dagarna? Ska inte människorna lätta hvarandras bördor? Jag måtte inte ha inplantat katekesen riktigt hos dig, innan du läste dig fram! Nu vet jag, hur det ska gå till.
Ja, det är nägu inte mitt fel. Vill du ha honom? Det vore alltid bättre än inte åtminstone sluppe man då höra systrarnas speglosor om »förstfödslorätt» och »glasberg» och allt så'nt. Men vill han ha mig han vill nog inte ha någon annan än sig själf? Ja, det är det vi ska ta reda på. Vill han inte, så kan han få göra det ändå. Inte kunna vi väl tvinga människan? Han kan tas med konst.
Du har kommit opp med det och jag har följt med dig, och du får ta ansvaret på domedag Nåå, så! Därmed öppnade han beslutsamt dörren till ateliern och sköt Ingeborg före in. En karl dök plötsligt fram bak en skärm. Åh, Herre Je! skrek tösen. Är det herrn, som ritar af folk i »portergrafi»? sa Erland. Ja, det är det! sa karlen och skrattade. Ska ni sitta?
Vem är det som har slagit det lilla barnet? sade en äldre fru som gått ut ett ärende åt sin man som låg hemma och hade vatten i knät. Man ska aldrig slå barn! Kom ihåg det! sade hon till Amelie. Det går mycket lättare med mildhet. Amelie svarade icke.
Dä glömde ja å tala om för dig i morse, när ja talade om vikingarna, som blandade blod. Se du, ja har hittat på ett bättre sätt än dä där mä att låta blodet rinna under en tuva. I stället ska vi sticka oss mä en knappnål i fingertopparna och så ska vi krama ut blodet och suga dä på varandra så att ja får ditt blod och du får mitt. Du förstår! Kalle nickade, men också nu utan entusiasm.
Gubbarne sutto verkligen på bänkarne i stugan och skämdes, fullkomligt rådlösa och maktlösa, under den skur, som hällde över dem från kvinnans fräsande läppar. Och törs inte ni, slutade hon, så ska jag ge honom, när han kommer. Kalle kom, fräck, osnuten, blek om nosen och grön i ögonen. Vad har du gjort av äggen, pojke! öppnade madamen sitt förhör och ställde sig bredbent framför banditen.
Kalle hörde till dem, som äro så starka, så säkra på sig själva, så otroligt oavhängiga, att de ej ha behov av smicker: sanningen om dem själva är dem nog. Och nu stod denne beundrade och fruktade Kalle Möller i Stellans rum. Det kunde ej hjälpas: han kände sig stolt, smickrad. Kalle såg sig omkring i rummet med en van upptäckarblick: Bor du här? Ja. Koss i Jisse nam! Då ska vi ha skojit!
Han svängde runt med henne, släppte henne. Och kysste. Det var inte någon broderskyss, sade Gusten. Frid, mina barn. Jag går på biografen. Akta er för Aposteln! Det syntes, flämtade Elsa. Det syntes över hela gatan. Hördes också. Nu går vi till Backarna. Vet du av, att vi ska bo på Backarna? Ja. Jaa, härmade han. Tänk att nu blir trädgården din och huset också. Är det inte roligt? Jo.
Och rösten var alltjämt lågmäld och förtrolig, då han frågade: Nå, kära Lars Larsson i Sutre, har han ingenting på sitt samvete, han? Det har han inte, svarade gästgivarn. Därmed var länsman färdig, utsvälld och väldig, över sviktande, sjungande plankor steg han bort till gästgivarn, tog honom för bröstet. Det ska vi se, bonddjävul!
Men du ska veta också, att jag har varit så sjuk också, mycket för sjuk för att jag skulle kunna tänka på något annat än mig själv. Åh, det är, som om jag hade vaknat upp igen!» Hon tog sig om huvudet med en underlig åtbörd av på en gång oro och lycka. Och hon tillade: »Men när jag dör en gång, då ska du gå i Svens byrå. Där överst ligger ett brev från mig. Men du får aldrig läsa det förrän då.
Dagens Ord
Andra Tittar