Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 maj 2025
Kalle hörde till dem, som äro så starka, så säkra på sig själva, så otroligt oavhängiga, att de ej ha behov av smicker: sanningen om dem själva är dem nog. Och nu stod denne beundrade och fruktade Kalle Möller i Stellans rum. Det kunde ej hjälpas: han kände sig stolt, smickrad. Kalle såg sig omkring i rummet med en van upptäckarblick: Bor du här? Ja. Koss i Jisse nam! Då ska vi ha skojit!
Stellan stod och väntade länge, till dess han omsider började ströva omkring på stor- och smalgatorna. Ibland stötte han på honom, ibland inte. Du kom inte? Va fan kunde ja hjälpa dä. Vi hade skojit inne på Ahlströms gård, ja och en massa andra pojkar. Och Stellan förstod. I de äventyr, som voro Kalles älsklingslekar, kunde man ej vara bunden av tid och plats.
De ä bara som du säger. Nä, dä ä dä inte. Men varför kysser du mig inte då! De gör di i Norrköping. Stellan stod åter handfallen. Ja kan inte, ja vet inte Vet du inte, hur man ska kyssas. Har du inte kysst din mamma. Ja har ju sagt dig, att hon ä dö. Hon tog näsduken från ansiktet och såg på honom, länge. Och så sade hon: Så skojit. Har du aldrig kysst någon? Jo, farmor och mormor.
Ja, de förståss, men Stellan skakade på huvudet. Så skojit, sade Rose. Det blev en paus. Så skrattade hon och sade: Då ska ja visa dig. Hon lade sina händer på hans skuldror och kysste honom mitt på munnen. Han var blodröd i ansiktet. Han visste inte vad han skulle tänka eller känna i fråga om kyssen och allt som passerat. Men han hade förnimmelsen av att något måste göras och han sade: Tack.
Dagens Ord
Andra Tittar