Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 14 september 2025


Jaså, ja det kan jag tro, medger han. Annars skulle jag vilja gissa Kittelsen, den berömde illustratören av skandinaviska sagor. Jag trodde icke tillvaron av demoner, men nyfiken att se vilket intryck mina skulpturer skulle göra sparvarna, som brukade brödsmulor utanför mitt fönster, sätter jag ut figurerna taket. Sparvarna bli förskräckta och hålla sig undan.

En frostklar novembermorgon hade far och son förirrat sig ända upp till Tanningen, till den förfallna jaktstugan, som ligger högt över sjön. Abraham var trött och en smula grinig. Ingenjören satte sig stenen utanför stugan, tog gossen i knät och berättade sagor. Han berättade om varulven, hans röst var entonig och Abraham somnade.

Morfar har varit med många år i världen och har därför sett mycket och hört talas om mycket samt varit med om mycket, som låter som de underbaraste sagor i lille Bengts öron. Morfar har farit både med ångare och segelfartyg öfver det stora hafvet, hvars vågor ibland synas höga som hus, och storm och våg hotat krossa fartyget och rycka människorna ned i djupet.

Domaren, en ung vice häradshövding, som fått öronen fulla av sagor om den förtryckta slavinnan och som alldeles saknade kännedom om den vidskepliga vördnad, varmed lantfolket omger sin kvinna, bara hon blir hustru och mor, var alldeles färdig med sin dom, och ville begagna tillfället att statuera ett exempel och samma gång ta en gunstig vindkåre i sin nya frack, kanske mottaga lyckönskningstelegram och beröm i länstidningen.

Men det skulle icke illa. Julen kräver goda och milda sagor; och även denna fullkomligt sanna berättelse skulle sluta väl. Knappt hade Dybedræt och Börevig gjort sin entré i förskräckelsens boning och deras namn antecknats i dess svarta bok, förrän dörren öppnades, och en ny polis kom in i sällskap med en elegant klädd herre. Börevig avbröt sitt vittnesmål med ett glädjerop. Där är han!

Han tog långa promenader ut till Gamla Uppsala för att avlyssna nordanvindens sus i granarna kyrkogården några gamla sagor, han ropade upp kämpaskuggor ur högarna, men där kommo inga; han gick ut i kronoparken för att »ta stämning», men han fick ingen, han drev kyrkogården men det blev ingenting av. Ingenting läste han annat än skönlitteratur och de estetiska systemerna.

Slaget hölls, och segern svek de våra, af många kommo undan döden, Och som löf i stormen spridda desse. Nu gick vreden strandlös lik en vårflod Öfver nejden: värnlös eller väpnad, Man och kvinna, ingen såg förskoning. Hit kom strömmen ren vid morgonstunden, När till gudstjänst ringdes första gången, Och en våg vek in till oss att härja. Låt mig ej vid jämrens sagor dröja!

Hon satt i hennes famn, höll sin arm kring hennes hals och berättade sagor och försäkrade alltid, att hon ej höll af någon menniska mycket, som af sin egen, kära Mari. Der såg man det nu; hon kände henne inte ens mer. Men sådan var verldens gång, och hon kunde ej förebrå Helena derför. Många tjenare hade varit i gården, kunde hon komma ihåg dem alla! Hur nätt hon gick der vid herrns sida!

Vid dörrn mellertid, nyss kommen i stugan, Stod, af honom ej sedd, den vänliga fröken Augusta. Löje stridde med sorg i den sextonårigas hjärta, När till den gamle hon gick och med mild förtrytelse talte: "Tystna , gamle Pistol, storpratare, ärnar ni fira Julen med skrämmande ord och bedröfliga sagor allenast?

Dagens Ord

önskades

Andra Tittar