Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 juni 2025
Han hade lofvat att komma, alldeles säkert. Jag var så trygg. Kommer farande upp och säger, att han skall gå strax. Och så att han »kanske» tittar upp före klockan elfva, om jag då ännu är visibel. Och så: det är dumt att resa redan på måndags morgon. Såå? Jag skulle kanske ligga här ännu någon tid för att hvarannan dag få höra detta: Jag kommer bara för att säga, att jag icke har tid i kväll.
»Hvarför det?» »Jo, det är inte nyttigt med vanor. För resten märker jag att hon lägger an på mig fint gör hon det, förstås, men det undgår mig inte. Hon yrkar alltid på att jag skall känna mig fullkomligt fri och inte komma utan när jag har lust, men jag känner det ändå som ett slags anspråk och den känslan måste jag afskudda mig.» »Såå? Hvad tycker du för resten om henne?» »Bra.
Men det var en faslig att blåsa i denna kväll, och på osten går han också; få se, hur gossarna ska reda sig med skötarne i natt. Ja, si det kan jag inte hjälpa; vädret rår jag inte på, bet Carlsson av. Men i nästa vecka ska det få bli vackert, för då tänker jag segla med sumpen in till stan för att själv tala med fiskköparn. Såå, ämnar Carlsson det?
Såå, min pulla, nå, säg mig, hurudan bildning? Jag vill bli fin. Jag vill lära mig att se ut som du och dina fröknar. Jag vill ha fina kläder. Fina rum. Fina möbler och fin lukt. Jag vill Är det hela bildningen? Och så vill jag lära mig franska och piano, när jag först får det andra. Men allra först... Nå, allraförst? Jag vill gifta mig, bli fru, jaha du, fru. Och hvems, tror du? Jo, din, du!
»Min erfarenhet av kvinnkönet är mångsidig och rikhaltig, och jag har aldrig fått anledning att anlägga dina åsikter om det. Men så skriver jag ju heller inte poem.» »Dikter, förlåt.» »Bien! Men av alla kvinnor jag träffat, finns det en, som jag aldrig kan glömma.» »Såå! Et tu, Brute!» »Åh, inte på det sättet. Det är bara det, att jag aldrig kan förlåta henne.» »Låt oss höra historien!»
Det var bönhusrösten. Såå? Du har varit på Björkenäs. Stämmer. Vad är det med det? Den femtonde flyttar jag dit för att stanna ett helt år. Då tycker du inte om mig. Jo, sade Abraham, det gör jag. Och just därför far jag till Björkenäs för att lära i mitt yrke. För det är av det vi ska leva, du och jag. Elsa sade: Jag vet nog, vad man får lära på Björkenäs. Talar du illa om folk?
Hon ville knappt visa, hur angenämt öfverraskad hon blef. "Såå, Nils, har du också kommit till tvättbaljan? I dag tycks ni bägge två vilja göra det lätt för mor." Hon sade ej mer, men de kände kärleken lysa ur hennes blick och sågo hennes glada ansikte, och de blefvo helt varma om hjärtat, fastän de voro stora pojkarne. En sådan glädje det var att få hjälpa mor!
En dag vid frukosten det var mot slutet av augusti och sommaren hade äntligen börjat komma sade Emanuel så där i förbigående, som om det gällt en högst alldaglig sak: I går läste jag i en tidning om en flicka, som tagit simmagistern vid nio års ålder. Såå, sade jag, det var duktigt gjort, och så tänkte jag: i vilken avsikt berättar han detta?
Ack, när man var ung! Det säger jag! Om det är mig möjligt, sade jag, så skall jag göra det. Är det någon särskild, bror menar? Särskild, särskild ! Det har bara funnits en särskild för mig, en enda! Såå, det var vackert! Du ska få höra det alltsammans, för jag tycker om dej! Det är tjugu år sen nu, tjugu år sen!
En fyllig, sidenfrasande fru med myndig min och högfärdigt, uppblåst ansigte stälde sig rakt framför honom, mönstrade honom helt öfver och frågade sedan. Hvem är det som skickat honom? Det är allt jag sjelf, det. Såå, hvad vill han ha härifrån? Ett äpple, eller hur? Neej, det får hon inte äta, kan jag tro. Hvem hon? Eva, vet jag. Hvad för en Eva? Hustru min, förstås.
Dagens Ord
Andra Tittar