Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 21 juli 2025


Du har föräldrar, vilkas hopp du är och vilkas sällhet du bör bereda genom lydnad och ömhet. Och om de krav de ställa din lydnad äro hårda, lyd likväl! Din gud skall belöna dig och skänka dig en ny och högre lycka för den, som du offrar den barnsliga undergivenhetens altar. Jag tror detsamma, men jag har ingenting mer att offra och ingen lycka mer att begära. Säg icke , Rakel!

Ja, föran nästa Sol från hvalfvet gått, Föran från Thabor hon förjagat dimman, Har stunden kanske redan honom nått Och blomman vid hans fot dock ser den timman. Och ej af ungdom, ej af sällhet rörd Sitt egg allt blindvis ödets lia pröfvar, Den natt som sagt en Far: "Din bön är hörd, En son Dig föddes!" sjelf den späda röfvar;

Här har du strax en flicka, som är vred. Jag blir modell. Farväl , fröjd och lycka I denna länge, länge drömda hamn! Farväl mitt glada hopp att här trycka Min största skatt jorden i min famn! Min sällhet var en skuggbild blott, ett namn. Men, Axel!

Ty HERREN är den som giver vishet; från hans mun kommer kunskap och förstånd. Åt de redliga förvarar han sällhet, han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet, ty han beskyddar det rättas stigar, och sina frommas väg bevarar han. skall du förstå rättfärdighet och rätt och redlighet, ja, det godas alla vägar.

Med sin stämmas milda bäfvan Gaf till svar den obekanta: "O furstinna, för att gifva, ej begära, Står den arma kvinnan för er: Genom er har lifvet unnat åt slafvinnan Några ljusa år af sällhet; Hvad hon äger, tvenne söner, nu hon bjuder Som sin späda vedergällning.

Det förmådde också icke väcka honom fullkomligt, djupt var han fången i sin lyckliga sömn; men det förbryllade dock hans dröm och kastade hans inbillning in i en rad af de mörkaste kombinationer. Försvunna vore såsom genom ett trollslag hans skatter och hans sällhet, och i stället för att han nyss drömt sig i en himmel, drömde han sig nu i eller åtminstone nära en afgrund.

Jag sjunger hennes namn, hon mitt tillbaka, Och lundens löf vid vår förtjusning skälfva, Och tusen fjärlar blommans kyss försaka, Att öfver oss en blomsterhimmel hvälfva; Ack, sköna värld, hur stämmer ej naturen Med hvarje sällhet, i vårt hjärta buren! Hvi skulle jag med inre missljud störa Den harmoni, som härskar i det hela? Blott rena toner genom alltet spela, Och rena mitt eko återföra.

Dig återsåg jag, djup af sällhet, stund Och evighet tillika, min kyss För första gången i den svala kvällen, Vid lunders susning och vid fåglars sång, hennes läppars vällustbädd försof sig.

Ej för egen sällhet fostras du, För ditt eget hjärtas glada val, För en yngling, som din kärlek är; För en herres nyck du växer opp, Till hans druckna blickars mål kanske, För att tjusa, mätta och försmås."

Hvarför lärde jag sent ditt värde känna, höga mausolé askan af min sällhet, dig, o kungamakt? Dock sällhet, hvad är sällhet? Har den verklighet mycket ens, att aska kunde återstå, den förbrändes?

Dagens Ord

bärstolarne

Andra Tittar