United States or Colombia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Tänk efter: när hände det att en oskyldig fick förgås? och var skedde det att de redliga måste under? Nej, har jag sett det , att de som plöja fördärv och de som utså olycka, de skörda och sådant; för Guds andedräkt förgås de och för en fnysning av hans näsa försvinna de.

Din enda lisa är, att det åtminstone är nedmörkt. Varför vill du inte lyssna till mig, du präktige odalbonde? Därför att din gud är en mänsklig gud, som fägnar sig åt mänskliga seder. Vi, som plöja och och ströva i urmarken, höra närmre omkring oss urmarkens andar. Och din veka mässa och dina broderskyssar äro dem en styggelse.

LEIOKRITOS. Den mark, du ägt, skall åter en gång blifva din; Med eget spann du plöja skall din egen teg Och egna skördar bärga. EUBULOS. Ve, o konung, ve! LEIOKRITOS. Du hatar Rhaistes, fruktar, att hans öfvermod nytt skall från dig rycka, hvad du fått nytt; Var trygg, du är från denna stund i mitt beskärm, Och större är din konungs makt likväl än hans.

Jo, för vår skull blev det skrivet, att den som plöjer bör plöja med en förhoppning, och att den som tröskar bör göra det i förhoppning om att sin del. Om vi hava sått åt eder ett utsäde av andligt gott, är det för mycket, om vi inbärga från eder en skörd av lekamligt gott? Om andra hava en viss rättighet över eder, skulle icke vi än mer hava det?

Han hade ett par kor, några tunnland vete och råg, skog och fiske mycket han ville, men som han inte hade mer än en piga, fick han plöja själv, fiska själv och fara med sumpen själv. I skogen fick han ta ved och plocka blåbär till husbehov, och jakträtt hade han också, men som han var utan hund, gingo de vilda djuren ganska trygga där.

Men varen nu icke bedrövade och grämen eder icke däröver att I haven sålt mig hit; ty för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder. I två år har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstå fem år under vilka man varken skall plöja eller skörda. Men Gud sände mig hit före eder, för att I skullen bliva kvar jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för många.

Ack, vi skåda blott din yttre slöja, Blott de fåror, som din panna plöja, Icke fridens ängel i ditt hjärta, Ej det eden, som han skapat där. Se, när dagens purpurlågor glimma, Tjusar än en guldbestrålad dimma, Än en blomma, i sin knoppning röjd. Först när solens milda flamma bärgas, Flyr det bländsken, hvaraf gruset färgas, Och i oförgänglig skönhet tindrar det stjärnbeströdda fästets höjd.

Ingevald hade aldrig sett dem gräva och plöja med ögonen fastvuxna vid jorden. Till och med spejarna i träden lågo framstupa över ekgrenarna och stirrade endast de mörka åkerfårorna. Stalldörren gnisslade och Ingevald reste sig skrämd. Han vacklade bort till hängvaggan, men Jakob gick in i stallet och valde bland hästarna.

Först, när hvar och en han somnad trodde, Steg den yngste, Jakob, upp från bädden Och begaf sig till sin far i stugan. "Fader, jag är den, som har förbrutit; min födslodag sprang jag i glädje Obetänksamt kring och glömde plöja. Straffa mig, som bröt, och ingen annan." Honom svarade den gamle fadren: "Som ditt brott är, blir ditt straff i morgon." Jakob gick och lade sig till hvila.

Andra av dem skall han taga och sätta till sina över- och underhövitsmän, och andra skola nödgas plöja hans åkerjord och inbärga hans skörd och förfärdiga hans krigsredskap och hans vagnsredskap. Edra döttrar skall han taga till salvoberederskor, kokerskor och bagerskor.