Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 maj 2025
De båda vännerna hade under samfalet gått mot ortens lilla kyrkogård och stodo nu vid gamle Brants grav. Adolf, fortfor Göran, den bästa läkedom för en nedstämd själ är dock tanken, att jordelivet blott är en försal till evigheten. Livet här nere med dess små bekymmer är ju snart förbi... den korta dagen lider till ända, och sedan... sedan Den är visserligen icke Rydbergs förstlingsberättelse.
En skymningsstund några dagar före jul kom Sergej ut, gående. Han var nedstämd, frusen och vid dåligt lynne. Kajsa kunde ännu icke följa honom till staden, barnet var ännu för sjukt för att flyttas. Han talade hela tiden, med rynkade ögonbryn och lifliga gester. Hon förstod ingenting.
Albert hade nått sin bestämmelse i gathörnet; tagit en kammare en trappa upp på stadskällaren, och vandrade i den, än orolig, nyfiken och väntande på bud; än förstämd, uppstämd och nedstämd. Han såg på klockan, hon var sju på kvällen. Att beställa hästar genast för morgondagen och så snart resa åt Sollebrunn, syntes honom nu omöjligt; men klockan åtta fann han det vara just det rätta.
Nu var det vanliga landstigningsstället, där korporalens ökstock låg, en liten vik, vars finsandiga strand undanskymdes av en gråstenshäll, så att man från stugan ej kunde se densamma. Snart sköt båten in i viken, och korporalen räckte Johanna handen. Hon såg ej så frisk och rödblommig och glad ut som vanligt; det syntes tydligt, att hennes själ var nedstämd.
Tog så katsen hon kokade ägg i och stoppade ner klenoden, häktade alltsammans på kroken och läste av: Jaa, det är en kvarts mark; gör mig åtta lod, så när som på ett inte. Det var en vacker affär; vet du vad du får för den? Nej! svarade pastorn något nedslagen. Du får tolv kronor; arbete och förgyllning räknas inte, när man säljer, bara när man köper! Pastor Norström såg mycket nedstämd ut.
Hon hade varit ett ovärderligt stöd för fru Brehm under de svåra tiderna och bar ännu alltjämt den drygaste delen av familjens martabekymmer. Tomas var nedstämd över sin otur. Vilka knep skulle han härnäst hitta på för att få träffa Märta? Han reste sig och bad om sin hälsning. I trappan stannade han några ögonblick och såg ut genom fönstret.
Det är underligt med kvinnor och deras aningar. Men högt sade han: Fast jag får mottaga ett så avundsvärt segerpris ur min sköna fränkas händer, är jag ändå nedstämd, ty framgången berodde inte på egen förtjänst utan på en ond slump. Jag bedyrar det öppet... ärligt.
Och hvem hämtade hem allt hvad hon behöfde från handelsboden? Var det kanske inte just han, Per? Han höll på att reta upp sig allt mer och mer, men med ens slog det om, och han blef helt vek om hjärtat. "Stackars mor är inte stark", tänkte han. "Hon släpar och arbetar från morgon till kväll för oss, och då är det inte underligt, om hon känner sig trött och nedstämd ibland."
Han berättade, att han föregående kväll varit mycket nedstämd. Han hade fått ett anonymt bref fullt af hotelser och de gröfsta okvädinsord. Han var rar som han alltid är, då han är ledsen. Han böjde sitt ansikte gång på gång öfver mina händer för att dölja tårarna, som ville fram. Stryk håret från min panna, sade han. Jag strök skyggt, en smula tafatt, öfver hans täta, vackra hår.
»Ja», sade Pelle i nedstämd ton. »Jag tror jag reser snart.» »Du också? Hvarthän?» Han smålog hemlighetsfullt. »Till Skåne kanske.» »Hvad ska' du der att göra?» Pelle fortfor att småle, på ett ovanligt stillsamt sätt. »Ah, ingenting just. Kunde ha lust att se provinsen. Har aldrig varit der. Den ska' vara mycket karakteristisk.»
Dagens Ord
Andra Tittar