Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Den som får sätta brudkransen på dig, Holmdis, blir nog för yr i ögonen att se färgen på blommorna, sade han. Han sökte henne med en fast blick, ty nu var han själv nöjd med sitt svar. Hon hade skjutit upp dörren och gick åter ett par tre steg framför honom. Den som får sätta brudkransen på mig! Ja, Ingevald, kanske lekte jag med honom en gång som liten. Men nej, därpå törs jag inte nu tänka.
Och då herr Lundstedt sagt sig tro väl, så började fröken tala illa om honom, förfärligt; och till sin skam märkte herr Lundstedt, att detta icke gjorde på honom något obehagligt intryck. Därpå frågade hon, om herr Lundstedt hade det bra, om han var nöjd, om han älskade att göra musik.
FRANK. Och jag mot dem, som vilja spela höga. För min skull, Axel, hejda dig. v. DANN. Ert språk förstår jag ej; stor sak! Ert öga, Det är en tolk, som talar till min själ Och gör, att jag ej allt så noga väger. FRANK. Om så är fallet, har jag skäl Att vara nöjd, att detta arf jag äger. v. DANN. Ett arf? Hur sade ni? Af mor, af far?
Hur barnsligt det må låta, så är det dock sant, att intet någonsin sporrat mig så till andlig verksamhet, som när jag förstod av hennes ansiktsuttryck, vilket aldrig kunde dölja vad hon tänkte, att jag lyckats, och att hon var nöjd.
Denne förklarade sig villig att underteckna donationen vilken Levison naturligtvis i sinom tid själv skulle honorera mot att Simon kontraktsmässigt lovade att utbetala till hans efterlevande familj, som befann sig i mycket små omständigheter, 2.000 mark om året i fem års tid. Mycket nöjd med detta arrangement slöt den döende onämnde efter en tid sina ögon.
Och hennes stämma hade en nära nog utmanande klang, när hon tillade: »Det är också min hemlighet.» Jag följde hennes stämning, utan att förstå hennes ord. Jag var nöjd och lycklig i känslan, att livet åter log och lekte framför oss. Hela denna period efterlämnade icke något annat spår i vårt samliv, än att detta blev innerligare och liksom varsammare än någonsin förr.
Stolt stod skymmeln och gnäggade sen bland främmande hästar, Ätande nöjd vid sitt lass och med hofven straffande grannen, Hvar gång denne för djärft pånosade höet i slädan; Petrus, hans ägare, åter begaf sig till stugan och ingick. Åttonde sången. Sång, låt höra hvad allt den förståndige Petrus i stugan Såg, då han tågade in och stannade häpen vid dörren.
När hon blivit änka för femte gången och fyllt sjuttio år, sa hon till sig själv: Kommer han inte snart, så får jag uppgiva allt hopp och försöka att vara nöjd ändå. Men just vid det laget kom han. Hon träffade honom vid en badort, och eftersom han var en mycket fin och angenäm gammal herre, fick hon genast stor sympati för honom och han för henne naturligtvis.
FRUN. Vet ni min unge granne, att ni har totalt besegrat mig i går. ERNEST. Ack ja, min fru, totalt! FRUN. Men vet ni också att jag kunde ta min revanche genom att gå till högre instance? ERNEST. Ingenting är omöjligt, min fru! FRUN. Såvida jag inte föredrog att förklara mig nöjd med hvad jag fått. ERNEST. Huru, ni afstår? FRUN. Från att appellera?
Morgon- och aftonpsalmer. N:o 344. Kväll eller morgon, hvarje stund Har jag min ro i Guds förbund, Med honom börjar jag min dag, Min natt med honom möter jag; I honom nöjd, Till honom böjd, Har jag min rätta lust och fröjd.
Dagens Ord
Andra Tittar