Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 september 2025
Och han ska förstå att det var i god mening Tror't, sade Pettersson och gick baklänges ut ur rummet. I detsamma kom familjen Krok fru Marie med fläderte, lilla Agnes med bröstdroppar, Abraham med varmt krus och ingenjören själv med ett ryggplåster. Vad var det med Pettersson? frågade fru Marie. En skulle aldrig försöka sade Broms efter en stund.
Där sutto far och dotter och nickade åt varandra, logo vänligt, klappade varandra på händerna och utbytte då och då några tankar angående kanariefåglars liv och leverne. En afton, då den lille ingenjören återvände från Holmins, blev han stående i tamburen, stödd mot dörren. Han suckade så tungt och stönande, att fru Marie släppte sitt arbete och ropade: Nej, men varför suckar du, Julius?
Det räcker och blir säkert över. Åtminstone så mycket att Agnes kan få en livränta. Louise är ju gott gift. Och du har din plats Ja, ja, pappa, det blir nog så bra. Bara du låter bli att oroa dig. Nej, ser du, oroa mig gör jag inte. Nej. Jag har kommit ett stycke för långt nu för oron. Jag har inte varit så lugn, sen lilla Marie satt där på stolen.
Gubben är ju död, sade han till Holmin. Hans gärning lever. Jovisst. Men du skulle väl ändå ha tänkt en smula på Marie. Det var i alla fall hennes far Jag skulle icke byta ut ett ord, om det så vore min egen far! Svärmor inbillar sig, att hon är dotter till en hedersman. Det är en farlig inbillning
Carlcrantz kände sig mindre väl, medan Stella var ute, och tog i ren distraktion tre snapsar en suite, men samtidigt var hans affärsmannahjärna i verksamhet och kläckte en idé. När Stella kom tillbaka, hälsades hon därför med orden: »Nå Marie, träffade du Sven?» »Ja-ja men», svarade hon, utan att veta vad det var frågan om, men i känslan av att det var bäst att hålla med. »Och han möter?»
Hon var en mycket duktig flicka, något grovt byggd och icke vacker men med ett stillsamt och gott sätt. De båda ungherrarna började konversera, samtalet gick skäligen trögt. Marie såg knappast upp från sitt arbete, som förargligt nog bestod av ett par linnebyxor. När herrarna gått, grät Marie av skam över dessa byxor. Hon kunde aldrig tro, att ingenjören skulle vilja komma igen.
Hon tog emot boken, betraktade den med en hastigt prövande blick och lovade att lämna fram den. Det var "Anor och ungdom" av Jac. Ahrenberg. Tant Marie var en gammal dam på närmare sjuttio år med en ännu nästan flickaktigt ungdomlig figur och ett par blida, ljusa ögon.
Men det är väl ändå upp- och nedvända världen? Paulus säger, att det är inte rätta sättet att få folk in på den rätta vägen. Och jag är då så säker på, att pappa en vacker dag går och ruinerar oss. Agnes, Agnes, lugnade fru Marie. Det är ju bara ett förslag, någonting, som pappa går och tänker på, inte blir man ruinerad, därför att man vill människor väl.
Jag ska åka till Rogershus och hämta hem Petterssons Malin. Va ska det vara bra för? Herran haver förenat och människor skola icke åtskilja. För resten var det Sörmans fel, men det gör detsamma. Är det är det frun, som sagt ? Gubben nickade högtidligt. Sörman klädde honom väl, fru Marie kom upp med Krokens päls, som var för liten men i alla fall bättre än ingen. Så bar det av i sakta lunk.
Därpå stod han upp och gick ut till fru Marie. Han lade tidningen framför henne, pekade och viskade: Det är nästan hemskt. Läs. Det är nästan hemskt. Å herre Gud, jämrade fru Marie. Ja, Johnsson! Men den fine, snälle herr Vickberg! Ja, sade ingenjörn och stirrade framför sig. Och tänk! Nu är Backarna fria! Det är nästan hemskt. Rättegången mot f.d. hovmästaren Vickberg drog ut på tiden.
Dagens Ord
Andra Tittar