Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 september 2025
Maten var lagad, därom skvallrade själva luften, mättad med härliga dofter. Bordet i stora matsalen stod dukat, rikt på silver och kristall, blommor och karaffer, vänligt och skönt. Husets gäster, kyrkoherden, generalagenten och fröken Alexander, uppehöllo sig i dess omedelbara närhet och tante Sara strök då och då tyst genom rummet, ändrade och ordnade.
Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.
Kan icke livet varda en dröm, där inbillningen räcker hjärtat vad det åtrår, där det förflutna är en återvunnen verklighet, som lämnar saknaden intet rum? Ja, Singoalla skulle fördrömma sitt återstående liv. På andra sidan havet, långt bortom stäpperna österut, är ett land, där palmer resa sig mot en grönblå himmel och luften är mättad av sövande blomsterdoft. Det är vilans och drömmarnes land.
Men hon fick ej ännu egna sig åt dessa tankar, examen nalkades och afgångsbetyget. Hon läste med brinnande ifver dessa sista veckor. Hon kände sin själ så hungrig, som kunde den aldrig blifva mättad. Och skolan var blott första steget, sedan följde så många, många andra, innan hon var vid målet. Ja, skulle hon någonsin känna sig hafva nått målet?
Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft. Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand. Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig. Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt. Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt. En vallfartssång; av David.
Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun, när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig. Ty du är min hjälp, och under dina vingars skugga jublar jag. Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig. Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse. Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom. Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg. Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Ren med mattad sång i skogen kallar Fågeln hem sin maka, träden hviska Tysta afskedssuckar blott åt vinden, Och ur luftens rymder, trött att irra, Sjunker sval på blomsterbäddar daggen. Dmitri, frid vill jord och himmel äga, Hvarför stormar utan ro ditt hjärta?"
Rytande högt, på darrande ben mot spjutet han trängde, Sökande mig med ramar och tänder och blickar på en gång; Fåfängt var dock hans våld, ty ju mer han förföljde, dess mera Vek jag tillbaka och hvälfde omkring det slipade järnet, Tills han tömde sin blod på den rodnande drifvan och mattad Föll för min fot och ur rosslande hals utblåste sin anda."
Dagens Ord
Andra Tittar