United States or Nicaragua ? Vote for the TOP Country of the Week !


Över Nybrovikens tjocka och orörliga vatten irrade det späda ljuset av en grön lanterna, medan en disig måne i uppgående, med ett snett ansikte, liksom svullet av tandvärk, långsamt höjde sig över frimurarnas hus Blasieholmen, det höga och mörka Seved Bååthska palatset. Han hade icke gått länge, förrän han var trött. Om han skulle hem? Nej, icke hem... Varför skulle jag hem? tänkte han.

Han skrev: Jag har märkt, att det är ett ganska egendomligt fenomen förknippat med de inre och yttre planeterna. De inre planeterna de, som äro solen närmare än jorden i sina banor alltså Merkurius och Venus samt delvis vår måne äro märk detta alla bergiga . Astronomerna skildra Merkurii berg som något högst oerhört och Venus äger bergskedjor, som vida överstiga jordens högsta tinnar.

Halleluja! Loven HERREN från himmelen, loven honom i höjden. Loven honom, alla hans änglar, loven honom, all hans här. Loven honom, sol och måne, loven honom, alla lysande stjärnor. Loven honom, I himlars himlar och I vatten ovan himmelen. Ja, de lova HERRENS namn, ty han bjöd, och de blevo skapade.

Din sol skall icke mer ned och din måne icke mer taga av; ty HERREN skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skola hava en ände. Och i ditt folk skola alla vara rättfärdiga, evinnerligen skola de besitta landet; de äro ju en telning, som jag har planterat, ett verk av mina händer, som jag vill förhärliga mig med.

Det skulle vara annat det än att öfver en is, som lyste svart, och blänkte som om man gett sig ut i öppna sjön, samt ha öfver hufvet sej ett norrsken, som var ledt och ängslande, med röda och gula och blå lågor högt opp himmelen. En kunde rent tro att det skulle bli domens dag och att allt som fanns, jord och måne och stjärnor skulle brinna opp.

alltså och emedan måne och förmane vi härmed alle trogne och otrogne överstepräster och skriftlärde, födde och ofödde, att sig vända och omvända i böner om att himmel ens alla fönster måge öppnade varda att betor, panntofflor och allehanda jordens örter kunna svullna och bönderna fete vara vordne, djur och människor tillväxa till kommande släktens trivsel,

Och stadens gata var av rent guld, likt genomskinligt glas. Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet. Och staden behöver icke sol eller måne till att lysa där, ty Guds härlighet upplyser den och dess ljus är Lammet. Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar föra ditin, vad härligt de hava.

Men jag skall bjuda dig en dryck, att de små barnen resa sig ur vaggorna som vidunder och varghundar och till sist vilja sluka både stjärnor och måne. Och vore du kristen, skulle du till och med åtrå det osynliga bortom tingen. Visa mig dina händer, att jag får se, att du har nog vassa naglar för att gräva. Och säg mig om du vill? Jag vill! svarade han.

De kände sig icke små under stjärnorna utan samhöriga med både sol och måne och hela jorden omkring dem. De trodde, att allt var deras och att de bara behövde räcka ut handen för att taga det. De kommo med buller och oväsen som en svärm av vårfåglar, men mitt i yrseln blevo de plötsligt inbundna och kloka, ty de voro två män, som lovat sig att icke stupa utan vinna.

En god bild af denna klass ger oss Shakespeare i Hotspur's tal: »Vid Gud! det vore lätt att hoppa upp och rycka ärans glans från bleklagd måne. Ja, lätt att dyka ned i hafvets djup, där intet sänklod bottnat än, och draga en drunknad ära upp vid lockarna, om endast den, som räddat henne, finge all hennes härlighet, men utan en rival».