Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 juni 2025
Det synes sålunda, att jungfrurna tillhöra riket och ej församlingen. Men äfven bland jungfrurna blir sedan sömn, såsom vi tydligen kunna se, att till och med så långt fram som vid sjette vredesskålen, 16:15, finnes det Guds folk på jorden, som uppmanas att "vaka." Om ock många skola håna, när de troende upptagits, blir det dock massor, som komma att taga saken på allvar.
Hurra, hurra far öfver fält och kullar, Det slukar massor, vidgas, växer, rullar Som en lavin af röster ned mot dala. Ha, han har kommit, han och ingen annan, Den lilla mannen syns med band om pannan, Den ädla, tappra, varma generaln. Han bjuder tystnad. Hör hans röst!
Jag vill blott glad inför ditt anlet stanna Med eldadt hjärta och med upprätt panna, Det är min manliga, min fria bön. Du gaf mig kraft att stridens massor hvälfva I omotståndlig fart från trakt till trakt; Min kropp är bräckt, och mina lemmar skälfva, Hvad hade jag förmått af egen makt? Ja, jag har segrat.
Jag ville veta, hvad det är att trycka sig in till hans bröst, kyssas af hans mun, smekas af hans händer. Jag har erfarit allt detta. Mitt ansikte har lutat sig in i den lugna vrån, dit en älskande kvinna alltid söker, när hon vill glömma sitt bryderi. Mina händer ha glidit öfver hans gråsprängda hår, mina fingrar ha fördjupat sig i dess täta massor.
Rädd var han, när han såg dessa massor, med vilka han skulle tävla, och han lutade sig mot staketet, spelande med fingrar det stycke han övat för orgelnisten i Trosa om söndagseftermiddagarna på stadskyrkans orgel, sedan han först repeterat på handelsmannens klaver under veckan.
Då fru Olga kom fram till dem, hörde hon Lotten kväka: Ljuvligt! Vad är det, som är ljuvligt? frågade hon. Lizzy svarade: Det vore ljuvligt att vara kvinna till sitt fyrtionde år och därefter man. Vad skulle det vara bra för? frågade fru Olga. Lotten rev sig i de röda testarna, tryckte sin pincené djupare in i den köttiga, sargade näsryggen och lät kindernas massor sjunka i ett sorgens minspel.
Är det redan bönetid igen? frågade konungen. Nej, du är i Uppsala, Inge, och där sjungas inga mässor, men allmogen står färdig och väntar på dig. Jag drömde om din syster, sade han till Julitta, som fortfarande icke var något annat för honom än en tjänande väninna. Det går långsamt att glömma henne.
Mitt under de stormar, som brusade genom världen och skakade hennes hörnstenar, under den förskräckliga kampen mellan massor, som offrat mänsklighetens gudagivna gåvor, förnuft och vilja, på altaret åt den avgud, som nämndes Tron, den döpte Molok, som kallades Bekännelsen, för att sedan viljelösa drivas hit och dit av egna och andras rysliga lidelser mitt under detta såg man kring en gammal Stoas filosof några män och ynglingar samlade för att lyssna till ord om sedlig självbestämmelse, om viljans seger över jordiska böjelser och jordisk fruktan, om människosjälens kraft att genom sig själv förädlas och genom dygden varda en spegelbild av Guds andes lugn och harmoni.
Med storm går öfver istäckt haf I massor fienden att vägen stänga. Orörlig dock står Adlercreutz än kvar, Ännu ett värf har han att öfvervaka: På älfvens is en bataljon han har; Den får han ej i gång, den står vid sitt standar Och viker ej ett enda steg tillbaka.
I dag gjorde hon ingen bukett, hon gick till bron i nya, allvarsamma tankar. Men der voro redan många samlade. Herrskapen från granngården stodo och betraktade det strida vattnet, som vräkte väldiga massor mot de osynliga klipporna i djupet och dånande kastade sig tillbaka igen i hvirflande skum. Fallet var långt och synnerligen stridt. En lös stockflotte flöt just ned.
Dagens Ord
Andra Tittar