Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
DANN. Jag menar, unge vän, att ni tänkt vandra I konstens sköna spår Europa kring; Men utan medel gör man ingenting. Här är mitt medel. v. DANN. Bra, rätt bra, men världen Tar penningar för allt, kan ni förstå. Ren själfva resan, herre, blotta färden, Vagn, hästar, allt blir dyrt, var viss därpå. FRANK. Har man ej råd att åka, kan man gå. v. DANN. Välan, ni går.
Han vill beundra, njuta, tjusas, fara Till länder blott, där konstens tempel stå. Han vill v. DANN. Nej, hvilken eld! Min arma fjolla, Hvad jag var nära att förråda mig! v. DANN. Hann Stockholm under din pensionstid vålla Så varm artistbeundran, säg, hos dig? Har någon artig konstnär biktat sig?
Men en teckning i några drag af den kristna världsåsiktens och konstens brytning mot den antika skall anvisa oss den ståndpunkt, från hvilken våra betraktelser böra anställas. Konstens yttersta mål var för de gamle detsamma som för oss: framställningen af ett allmänt, som behärskar sina partier; det var således för dem liksom för oss ett allmänt, framställdt i sin seger.
Hennes egen personlighet och den trefnad hon förstod att sprida i sitt hem gjorde snart det lilla originella huset på söder till en mötesplats för personer af olika lifsåskådning och olika ålder från journalistikens, literaturens och konstens verld. Det var isynnerhet de äldre hon lade an på; hennes tysta plan var att åvägabringa ett närmande mellan de unge och gamle.
Det skönaste blir icke vår hvardagsgäst, det skönaste är en resande, som blott besöker. Den 1 maj... Hon vill hän, hon vill skiljas. Hvad söker hon? Hvart skall hon fly? Under jorden bortom, som, öfver världars världar, hvad skall hon finna annat, än hvad hon förskjutit här: en skapelse och en Gud? Ägde jag konstens gåfva, skulle jag sitta vid en sjukbädd och måla för den döende ljufva minnen.
Jagad från det ena hotellet till det andra och överallt förföljd genom elektriska trådar, som nå ända till kanten av min säng, överallt anfallen av dessa elektriska strömmar, som lyfta mig ur stolen och ur sängen, förbereder jag ett självmord efter konstens regler. Det är det rysligaste väder ute, och min sorgsenhet söker jag skingra genom dryckeslag bland vänner.
Min pensel skall jag mer ej spara; Välj du en stund blott och försök att vara Till min, till skick, till lynne och gestalt, Som jag som konstnär nu förordnar allt. Skön skall du vara: skönheten allena Är värd att sig med konstens själ förena; Men skön är flickan, då hon gläds och ler; Blif därför glad, då du mig komma ser!
Ja, sorg i all min fröjd; Ty att få råkas åter, hvilken höjd Af glädje, och ändå hvad smärta, Att han skall nödgas, detta stolta hjärta, Blott för en lumpen penning offra opp Sitt mål, sin varma längtan och sitt hopp! Han tänkte få besöka konstens länder. Hur sade han?
Det syntes icke mänskospår i den, Ej spår af dessa fräcka sköflarhänder, Som sätta konstens stela krona opp Uppå ruiner af naturens fägring. I blomning stod där hvarje ört på marken, I sommarskrud stod hvarje träd; en flock Af luftens fjäderklädda barn allenast Satt drömmande emellan löfven där, Och sången slumrade på deras tungor.
O Axel, om jag hoppades dig råka Så glad, så modig nu, som förr du var, Då skulle jag visst ej mitt hufvud bråka Med konster från min korta klädnings dar; Men då fanns glädje, nu är sorg blott kvar! Jag måste frukta, att ditt mod är brutet, Då konstens land du mot vår öken bytt; Jag måste frukta, att för det beslutet Ditt sköna hopp om glans och lycka flytt. Jag velat lifva opp din kraft på nytt.
Dagens Ord
Andra Tittar