Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 juli 2025
Gusten trodde sig nämligen veta, att fjärden brutit upp och att Carlsson vore slut vid det här laget, och »det såg ut», menade han, »som om han fått för sina gärningar». Hör du, Gusten, invände pastor Nordström, jag tycker ni ha varit orättfärdiga mot Carlsson, och jag vet inte, vad du menar med hans gärningar. Hur såg gårn ut, när han tog vid? Har han inte arbetat upp hemmanet åt dig?
»Neej ... efter gasten ... han gjorde hennes spår likaväl osynliga, och så gick di till träsket ... där slogs di vid vaken ... dit ville nog Lotta inte! Vi ha alla sett märken efter fingrar med blod.» »Hon skulle inte ha stridt med de mäktiga», invände kvinnan från smedjan. »Nej ... hon skulle nog den vägen», snyftade Lasse, »hvad hjälper det att stå emot det, som nu en gång ska' ske...»
Gusten förklarade sina skäl, så gott han kunde, varav framgick, att han både ville vara borta från ett tillfälle, som var honom vidrigt, och att han därigenom ville »märka» den, som gjort honom emot. Ja, men mor din då? invände pastorn, är det inte synd om henne att bli utskämd? Jag kan inte tycka det, svarte Gusten.
Nog har väl naturen själf tillräckligt af värme, sol och glödande berg, utan att människan skall mästra den och skaffa ännu mera. Jag säger bara, att det slutar aldrig väl med sådan högfärd.» Då invände Pompowski understundom, när det föll honom in: »Men kära Zandra, det är människans plikt, att begagna sig af jordens möjligheter så långt hon förmår.»
"Jo", svarade den blinde, "det skulle verkligen vara svårt, om icke det himmelska ljuset lyste upp mitt mörker. Men Gud ske lof, bibeln kan vara en lykta äfven för den blindes fot." "Men ni kan ju inte läsa själf", invände gossen. "Nej, det kan jag inte. Jag miste synen vid en stensprängning.
Vet du felet? frågade jag. Nej, på min ära, svarade morbror. För litet reklam, sade jag. Tror du det? Vi kunna ju ej ännu börja med annonser, invände han. Jag sade honom då min plan. Nå? undrade Wolfgang i spänning. Vi arrangera en stöld, föreslog jag, fortsatte den unga flickan. Min morbror såg skarpt på mig och sade: Idén är helt enkelt syperb, min flicka.
Han talade då så att han darrade i hela kroppen och grät som ett barn. Omsider lyckades L. en dag få tag uti något passande för den stackars magistern. Man annonserade efter en person, kunnig i att måla likkistplåtar med vers på. Men inte kan jag göra vers, invände Nyberg, som helst ville bliva kvitt arbetet. Men jag kan, jag, ser herrn, svarade Lampa.
»Och detta , hvad bergarter utgöres af, har väl intet med den inre värmen att göra?» »Hvad menar ni?» frågade professorn. »Jag menar, att värmen från en stor, inre centralhärd borde väl lika väl tilltaga jämnt nedåt genom ett kalkstenslager?» »Ja, naturligtvis.» »Men så är det ej alls,» invände den unge ingeniören. »Huru så?»
"Kanske", utbrast hustrun med ett svagt uttryck af glädje, "kanske blir han borta och låter hela saken förfalla." "Säg hellre: kanske blir domaren själf borta", invände mannen. "Har det hållits något enda ting, sedan öfversten fick sig sitt boställe här i socknen, då han ej varit tillstädes och släpat med sig vittnen och stämt in folk, så att knappast gubbar och barn fått bli hemma.
Men jag ska säga dig en sak: jag tycker inte det är artigt att bjuda en långväga resande att krypa in så här obekvämt, och du som har pengar i strumpa kunde ha varit så artig och tagit ett rum åt din gamle far. Herr Lundstedt den yngre invände, att gubben snart skulle resa och att det inte lönade sig bråka. Och därvid blev det.
Dagens Ord
Andra Tittar