United States or Serbia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Eller med andra ord om döden. Men det är ingen smutsig fantasi i det, inte. O nej ! Dagen innan han skulle resa, trädde Abraham in i ingenjörens rum, satte sig, teg och avvaktade. förstod ingenjören, att han måste tala. Ser du, min gosse, jag har talat med dem Björkenäs. När du har slutat din kurs. d.v.s. om halvtannat år, får du komma dit.

Ingenjören rodnade och snodde sin lock. Naturligtvis var det enkelt, lätt. Men inte gick det att sätta i gång hastigt som Abraham tänkte. Lyckligtvis for Abraham till lantbruksskolan i Västergötland, och ingenjören fick tid att i lugn och ro förbereda sin plan.

Sålunda förstörde han sin egen goda sömn, ty ingenjören steg ofta upp mitt i natten och väckte kamraten för att diskutera alla möjliga och framförallt alla omöjliga utvägar. En natt sade han: Elis, du ska se, att det är Bromsen som står bakom. Han vill själv ha fabriken. Tro det? mumlade doktorn. Vet du, vad du ska göra? Du ska gifta dig med Bromsens dotter.

När smeden besinnat detta en timmes tid, vände han mössan rätt fram, tog mod till sig och gick upp i det bromsiska huset. Han ringde och skjutande undan jungfru Lisen trädde han rakt in i ingenjörens rum. Jo, det hade sin riktighet. Där satt ingenjören blek som en slaktad tupp och med bindel kring halsen. Smeden harsklade och sade: Inte tusan ska ingenjörn och skära halsen av sig.

Han stoppade in plånboken och knäppte rocken. Björner upphörde att grymta, han sade: Jag tror, att kusin vill muta Mutor eller arvode, hur som det behagas. började den stora magen gunga, sakta till en början, småningom ökande takten höjdes den och sänktes, gled upp och ned. Och det sorlade och gluckade i det väldiga innanmätet. Är han glad, undrade ingenjören, eller arg?

Och hon gav Abraham stränga förmaningar. nu inte sta och kladda pappa, för blir det smisk. Och hör sen! Ingenjören höll en tidning för ansiktet och lyssnade barnens joller. Det var nästan uteslutande Louise, som förde ordet. Hon kunde alla Blekängsmadammernas jeremiader utantill, hon kände livets, särskilt det äktenskapliga livets skuggsidor.

Abraham ringde upp ingenjören. Nej, stanna där du är. Jag reder mig nog, jag reder mig nog. Jag säljer sjuan, nian och elvan Sofiagatan till skomakar Hagelin. Jag reder mig nog. Och du lär inte kunna trolla fram pengar, min gosse. Men står Hyltenius fast vid att bjuda dig platsen som inspektor, tycker jag allt, att du bör ta den. Jag får se, svarade Abraham. Behöver han hjälp? frågade Blenda.

Den enda, som icke hyste någon vördnad för öronlocken, var lilla Agnes. Om pappa ändå ville klippa bort den tussen, sade hon, skulle pappa se riktigt snygg ut. När Agnes satt vid salsbordet och sydde dockkläder, gick ingenjören in till sig eller in till Louise och Abraham, som lekte i barnkammaren.

Det var Sörman, som stod och koxade över hans axel, granskande arbetet. Julius Krok tyckte, att det påminde om skoltiden, och när han kom hem berättade han det skämtande för sin hustru. Fru Marie sade: Ja, Sörman vet nog, hur det ska vara. Det stack ingenjören. Följande dag pustade det åter i nacken, och Sörmans jämrande röst pep tätt intill hans öra: Aj, aj, nu har ingenjörn gjort alldeles tok

Hon var en mycket duktig flicka, något grovt byggd och icke vacker men med ett stillsamt och gott sätt. De båda ungherrarna började konversera, samtalet gick skäligen trögt. Marie såg knappast upp från sitt arbete, som förargligt nog bestod av ett par linnebyxor. När herrarna gått, grät Marie av skam över dessa byxor. Hon kunde aldrig tro, att ingenjören skulle vilja komma igen.