Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Och när smeden frågade, om det var sant, att ingenjörn velat skära halsen av sig, svarade han: Ja visst fan, visst fan. Gå ur vägen bara. Inte får man hindra en läkare med struntsaker. Smeden grundade länge och väl över detta. Han tyckte sig förstå, att ingenjören var övergiven av Gud och människor och i djup förtvivlan stadd.
Flickor äro nämligen svagare Ja men Agnes är starkare än jag. Henne får jag väl klå? När hon säger Ahabraham Ingenjören svarade undvikande, och gossen fick klart för sig att strykförbudet egentligen inskränkte sig till "fattiga barn". Han godtog det. Han tyckte inte om att fundera för mycket. Var det rätt, så var det rätt.
Vid fyllda fyratio år upphörde ingenjör Julius Krok med allt arbete. Maskinaffären gick bra, men ingenjören hade visat sig vara överflödig. Och likväl hade han gjort ganska mycket för den affären. Han hade bland annat låtit sätta upp två stora båglampor framför ingången, de första båglamporna i staden.
Bredvid denna slankiga gestalt utan styrsel och värdighet gjorde ingenjören en vacker figur. Krusflorsstormen och den långa svarta rocken av tjockt kläde ökade alla dimensioner. Ingenjören såg prydlig ut. Han tog sin son i famn och välkomnade. Ecce homo, sade Jublet. Han som skall göra't! Vad ska han göra? frågade ingenjören och rynkade pannan.
Och han ska förstå att det var i god mening Tror't, sade Pettersson och gick baklänges ut ur rummet. I detsamma kom familjen Krok fru Marie med fläderte, lilla Agnes med bröstdroppar, Abraham med varmt krus och ingenjören själv med ett ryggplåster. Vad var det med Pettersson? frågade fru Marie. En skulle aldrig försöka sade Broms efter en stund.
Är ett barn icke riktigt smutsigt, så är det icke något riktigt fattigt barn. Det var illa. Tänk om du och jag, om vi skulle ta och tvätta dem? Ingenjören skämtade, men Louise tog det för kontant. Å, får de komma hit upp allesamman? Vi ska bada dem i Abrahams balja. Och tvillingarna med! Ingenjören drog i locken och bet sin mustasch.
Ingenjören vandrade med lätta, säkra steg den långa vägen till staden. Vid Blekängsbron mötte han en åkaredroska och tog skjuts till epidemisjukhuset. Oförväget trängde han in i doktorns allra heligaste. Nu ska bror hjälpa mig. Va' då? Är Marie sämre? Krok skakade otåligt på huvudet. Hon hostar och hostar. Det är hösten. Men nu är det fråga om annat. Bror minns, va' jag sa' härom dagen?
Det var också lugnt och angenämt. Men Louise var icke riktigt kry. Ofta nog måste hon avbryta partiet. Och det var förargligt. Ibland kom fröken Agnes, satte sig stilla och tyst mitt framför sin far och betraktade honom med medlidsamma blickar. När lille ingenjören vridit sig några varv runt i stolen, öppnade hon äntligen sin mun och sade: Kära pappa, de kommer alldeles säkert att lura pappa.
På Blekängsgatorna kunde det någon gång hända, att Abraham kom i slagsmål med någon liten gosse. Det skedde i all tysthet. Pappa hade förbjudit honom att slå fattiga barn. Det var synd. Ja men rika barn då? invände Abraham. Dom får jag väl klå? Jo, medgav ingenjören, som icke ville göra alltför stora inskränkningar på sonens frihet. Jo, om det inte är flickor.
Mor kan behöva någon hjälp. Och Lisen är så förfärligt glömsk nu för tiden. Abraham reste sig och gick bort till fadern. Han strök honom smeksamt över pannan. Lovar du det, pappa? Är det säkert? Jo, jo. Visst. Det kan du väl förstå, bekräftade ingenjören. Och han rodnade av skam, att han icke förut tänkt på en så enkel och naturlig sak. Men dagen därpå hade han glömt sitt löfte.
Dagens Ord
Andra Tittar