United States or Australia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Den storrika husbonden Folketuna började stamma, och Ingevald viskade till honom: Vill du, far, går jag och stänger dörren, medan du slår ned honom. Bryten och jag får sedan bära honom till kärret. Jag har god hörsel, fortsatte Ulv Ulvsson. Jag vet nog också, att om jag kärar mot dig vid tinget och låter gräva i kärret, blir du illa fast.

När han hörde deras hemska stön och svordomar, skakades han av ett drygt löje. Det var det enda, som vittnade om, att han var vid skarp hörsel, fast han satt tyst. Stambon låg nu nästan framstupa i stäven för att hålla utkik alla grund, och han var en vild och ärrig bärsärk.

Tomas hade tagit en stor, mörkfläckig snäcka från byrån bredvid soffan, vägde den i handen och höll den mot sitt öra. Snäckan fyllde hans hörsel med ett dovt, ihållande brus, som tycktes arbeta sig fram från något ställe djupt inne eller långt borta, och som kom honom att tänka havet... och ett namn, som han någon gång hade stått och ropat utåt havet. Ett namn, som han icke kunde glömma.

Han är en röfvare af äkta sort, djärf och blodtörstig. Han har ett fint väderkorn, skarp syn och hörsel. Under dagen hvilar han i lugn och ro sin bädd, men redan i kvällningen är han ute ströftåg och förföljer alla djur, som han tror sig om att besegra. Från haren och ända ned till den minsta råtta går intet djur säkert för honom.

Men allt sen i midsommars, gifte först bragts tal, hade hon vakat, och vakan tar sin man, om det är mor i Sutre. Gallbemänger blodet, villar syn och hörsel, torkar gom och tunga. Varje ögonblick blir långt och tungt och viktigt. Och det att han satt upp ungarna och gillrat snaror för mor som för en gammal rävhona. Det knep henne mitt i bröstet ett underligt sätt.

Överbringa till bröderna kyssen, som jag gav dig, sade hon, men sedan blev hennes röst hård. Hälsa dem, att jag är en lycklig odalkona det rika Folketuna, gift med en ädel och frejdad bondeson. Ingevalds uppjagade sinnesstämning, som beständigt vägde mellan ömhet och segertörst, rustade honom med fin hörsel.

Han frågade i viskande ton, ty han kände sina presbyterers och diakoners uppövade hörsel han frågade, om prokonsuln fått befallning från hovet att taga huvudet av arkonten. Annæus Domitius svarade denna fråga med nej, i det han smålog och lekte med sin halskedja. En suck lättade Petros' barm, ty biskopen hade verkligen fruktat tillvaron av en sådan befallning. Dess bättre, sade han.

I de ljusa vackra vårdagarna inträffade två händelser i Anna-Claras liv. Greta som går klassen under Anna-Clara fick en cykel, en riktig damcykel. Anna-Clara berättade nyheten där i förbigående, dock att en person med fin hörsel kunde ana en hel del. Efter några dagar sade Anna-Clara: Två hundra kronor är mycket pengar.

När Edmée gick bort i andra ändan av rummet, begagnade hon sig strax av tillfället och började ivrigt riktigt skarpen och i alla enskildheter förhöra sin man. Edmée, med sin i detta ögonblick pinsamt uppdrivna hörsel, hörde, trots avståndet och de låga rösterna, nästan vart ord av deras samtal.

För var vagn, som körde in gården, blev hon orolig, och bad Valentine genast se efter, om det kunde vara Monsieur de Châteauneuf, som kom. Hon väntade honom som i feber. Sent aftonen äntligen kom Louis. Med onaturligt uppskruvad hörsel hörde hon hans röst redan trappan, och i ångest bad hon Valentine att spärra dörren.