Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 2 oktober 2025


När jag anländer till Dieppe, bli mina hyggliga vänner förskräckta vid att se mig komma klättrande uppför kullen till orkidévillan och släpa min kappsäck, tung av manuskript. Varifrån kommer ni, olycksfågel? Jag kommer från döden. Jag misstänkte det, eftersom ni ser ut som ett lik.

Tack du, som förde mig till detta hyggliga ställe! yttrade hon halvhögt med den vackraste röst, och rörde hans hand med sin, liksom till en sakta klappning. Bor en rik färgare här, du? kors! Inget att tacka för, svarade han. Du betalade ju själv! tillade han inom sig med grämelse. Jo, du skall ha mycken tack: jag var rätt hungrig.

Mot de morska var han morsk, mot de hyggliga hygglig. Och kamraterna? Det sade de aldrig; smicker begagnades ej, men ovett och slag när det behöfdes. Johan undrade nu om han var en mångsidig figur, eller om omdömena voro mångsidiga. Var han falsk, visade han sig annorlunda mot de ena än mot de andra? Ja, och det hade styfmodern väder .

Är korpralen stygg mot dig, gamla gosse? Herr Adolf hade när korsat sig. Han steg upp, såg sig omkring, men satte sig igen med en suck. Tala litet mer vårdadt, söta du ... annars! Här komma Mäienens, gudskelof! De äro jo, du har ju träffat dem här, du var första gången hos min hustru de äro mycket hyggliga. De ä' fennomaner, särdeles framstående, utmärkta, allihop.

Äfven de sågo hederliga och beskedliga ut, hade ingenting af denna »värnlöshet» öfver sig som gifvit inrättningen namn, och tycktes trifvas utmärkt. Fina, som tillfrågades om dem, svarade, att de voro två riktigt hyggliga och bra flickor, som blifvit fångade gatan, bjudna »» till hemmet och stannat.

Skepparen bjuder de manliga vålnaderna rom, och dessa hyggliga spöken börja föra ett lefnadssätt, som skandaliserar byn. Till sist uppvaktas han af en deputation, som ber honom resa sina färde.

Fröjdande oss i medvetandet, att hyggliga helsingborgare sedan kl. 9 haft qvällsskymning och nu lågo midt i deras höstsömn, medan vi gingo vakna ljusa sommarhöjder, intågade vi åter i vårt trefliga logi. vandring.

Emellertid hoppas jag, att du skall bra här, förbli ostörd och sova gott. Sara hade under tiden tagit av sig sin hatt, lagt den en stol och kom fram till sin reskamrat med en vänlig åtbörd och svarade: Gör som du vill, och sitt därute var du behagar, Albert. Jag kan väl tänka, att du skall göra väsen av det här enda, hyggliga, vackra rummet, och tycka det är dumt för att det är allenast ett.

Dagens Ord

skepnads

Andra Tittar