Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
Man skall nämligen då se händelserna, som under deras fortgång föreföllo mindre viktiga, på en gång uppenbara sig såsom betydelsefulla och blott lifligare öfverraskas af upptäckten, att gudarne afböjt faror, dem man icke anat. Diktens scener äga i detta afseende vackra motsvarigheter i det verkliga lifvet. Tredje sången börjas med att vidare utföra målningen af Oihonna.
Själva gudarne, för vilka jag uppoffrat så mycket ... Du menar din katekumeniska övertygelse ... Javäl. Och dina teologiska studier ... Alldeles ... Och vad som är än mer: hekatomber av de fetaste slaktoxar ... du har näst kejsaren och Krysanteus varit den frikostigaste offraren i romerska riket ... Alldeles, alldeles, och likväl förgäta mig dessa otacksamma gudar!
FOLKET. Lämnom denna dom Åt gudarne, som pröfva allt. Att så har händt, Som du förtäljt det, veta vi. RHAISTES. Så hören än! Jag kommer ned till stranden hit. På afstånd ren Ser jag den gamle gömma snäckan i sin barm, I akt att mig bedraga, själf med detta dåd Bevisande, att han den ansåg vara min. Och hvem skall den väl höra till, om icke mig?
Men väl är, att jag närmare lärt känna er Och vet, hvad i ert hjärtas mörka håla döljs, Ty dubbelt farlig är en okänd fiende. FOLKET. Ej så oss döm, o Rhaistes! Råd att gudarne I mildhet likna gifvas ej af fiendskap. RHAISTES. Är det en vän, söm vägrar bistånd, när en vän, Af bofvars armkraft öfvermannad, hjälp begär? FOLKET. En bön vi ville ställa till ditt hjärta först.
"Offra åt gudarne i morgon, sade han, att du må få lefva; eller du dödas och dina barn bli slafvar". Han gick, hon nedsjönk i bön. Derpå steg hon opp, tog mig i sin hand och lyste på sina begge barn, hvilka slumrade godt i hvarandras armar. "Ack, suckade hon, deras späda läppar kunna ännu knappt utsäga Hans namn, hvem skall lära dem att tro, hvem skall rädda deras kropp och själ från förderfvet.
Varför spotta på naturalismen, när den så inviger ett nytt stadium och begåvats med möjligheten att växa och utveckla sig? Gudarne återkomma till oss, och det alarmrop som höjes av skriftställare och konstnärer: tillbaka till Pan! har återstudsat så mångfaldigt att naturen vaknat upp igen efter sin sekellånga slummer!
Jag frågar, därför att jag tycker om er och vill göra er lycka, ty ni må tro, att gardisten lever ett avundsvärt liv, som själva de olympiske gudarne måste avundas honom ... För tusan, utbrast nu Montan och såg något förlägen ut, jag märker, att jag fiskat i oriktigt vatten.
Sade jag dig, att jag i dag har sett Karmides? Rakel, som vid detta namn spratt upp ur sina tankar, fäste sin blick på Myro och frågade med matt röst: Vad var det du sade om Karmides? Att jag har sett honom i dag på gatan, svarade Myro, glad att hava ett samtalsämne, som vann Rakels uppmärksamhet. Må gudarne straffa den trolöse uslingen! Han tyckes icke hava något samvete.
Oihonna, Fjalars dotter, är blott litet mera högsint, litet mindre vek, och på denna obetydliga skiftning i hennes sinne ser man sålunda att gudarne räknat. Det är svårt att ända in i små detaljer så ådagalägga diktens mening, att den öfverallt skall kunna gripas med blotta tanken. Mycket måste öfverlåtas åt sensationen ensam.
Då hon sakta drog sin hand tillbaka, skyndade han att fasthålla den. Karmides, sade hon, prisade vare gudarne! Jag har återfunnit dig. Hermione! Karmides' ögon skymdes av en tår, men det ljuva leende, som låg över flickans anlete, återstrålades av hans eget. Det rådde en tystnad, som ingen ville störa.
Dagens Ord
Andra Tittar