Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 juni 2025
Hon hade ny spetsnegligé och under den glänste hennes vackra hår. Hon stickade med nervös oro, och ett uttryck af blyg ängslan, blandad med glad förväntan, lästes tydligt på hennes gamla fromma ansikte. Snart skulle ju han komma!
"Gud har redan välsignat ditt kärleksarbete, ty jag vet åtminstone en, som därigenom fått ögonen öppnade att lära känna Herren Jesus", tillade han. Josef knäppte ihop sina händer och i hans stora, uttrycksfulla ögon glänste klara tårar. "Tack gode Gud!" hviskade han. Främlingen satte sig på en stol vid Josefs sida och tog vänligt hans lilla smala hand i sin.
Vill du, så skall jag presentera min bror Bengt för dig, så får du dansa nästa fransäs med honom? Nej, nej, för all del! Elin såg blyg och förskräckt ut. Om han velat, hade han nog kommit sjelf. Det är alls ej farligt med mig, qvällen är ju snart slut. Hennes röst skälfde litet och hon vågade icke se upp på Bella för att ej förråda de tårar, som glänste i ögonvrån.
Det var mig en oerhörd njutning att få följa med blicken denna starka, smärta figur, som jag är alldeles tokig i. Hans blick glänste så lugnt och varmt emot mig, att jag kände det, som om jag vore ung och glad. Jag skrattade så oemotståndligt hjärtligt, att det kändes som om alla lifsorgan vidgats däraf och jag blifvit en sundare, friare människa.
Där såg jag en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, fulltecknat med hädiska namn; och det hade sju huvuden och tio horn. Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och glänste av guld och ädla stenar och pärlor; och i sin hand hade hon en gyllene kalk, full av styggelser och av hennes otukts orenlighet.
Dessa ord väckte mig till handling och liv, och under alla tvivel, all oro och allt, som jag förut skildrat och berättat, vilket tyngde mig till jorden, glänste dessa ord emot mig som stjärnor genom mörkret och eggade mig till den stora ansträngning, vilken jag hoppades skulle återgiva oss alla glädjen i vårt hem.
Men Wainahée darrade som magnoliens blomma på sin stjelk och blickade sedan opp, såsom om hon sett solen gå opp ur hafvet, och hennes blick glänste, men sjönk åter ned, ty hon kände sig så ringa som det minsta strå vid höfdingens fot. Men öfver hafvet simmade en underbar bygnad mot Tongatabus strand. Tvenne gånger hade man sett dylika förut.
Med klappande hjärta räknade den vördige bagaren minuterna för gräddningen, längtande att se, om den skulle motsvara hans öfriga framgång. Ändteligen kom den rätta stunden, han tog ut ett spjäll, och se! Hvarje bulla därpå glänste som guld, var tung som guld, var guld. Hans hjärta klappade, tysta, halfdragna andedrag tillkännagåfvo under sömnen hans förtjusning.
Åh, man blir så trött af det så trött. Hon lade handen öfver hjässan i det ansiktet vändes uppåt; och ögonen glänste fulla af tårar. I går, när Ivar Mörcke kom, talade jag om det för honom. Är hon verkligen förälskad ? utropade han, som om detta vore det orimligaste, man tänka kunde. Ja. Vill hon gifta sig med honom? Förmodligen! Alltid vilja de giftas!
Jag såg verkligen icke ut att lida af lifsleda, mina ögon glänste som om jag vore »illuminerad». Hans ögon voro alltjämt riktade på mig. Jag kunde icke uthärda att se in i dem. Min glädje var liksom blyg. Men på samma gång kände jag mig trygg och glad. Så reste han sig och ställde sig bredvid mig: Får jag kyssa de där rynkorna? De äro ju så fula?
Dagens Ord
Andra Tittar