United States or Peru ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon kände att hon måste förgiva dig, om hon stannade i gården. Hon kunde inte längre tåla en husbonde, som underlät att hämnas hela gårdens skymf. Kom ihåg, att jag har hennes blod, far. Du får mig aldrig lugn igen och kan aldrig en natt förlita på mig, förrän du tager hämnd på Ulv Ulvsson och hans söner. Ingevald hörde huru trälarna togo fram yxorna.
Modren gaf henne ännu en bit till och bad ställa resten i skåpet för fadrens räkning. I det samma hördes steg ute i farstun. De trodde, att han redan kom hem. Dörren öppnades, men in steg Heikura, gårdens egare. Mari kände, hur blodet rusade upp i hennes kinder. Hon anade något ondt. God morgon! sade Heikura. God morgon! svarade Mari. Är inte Holpainen hemma heller? Nej.
Allt detta hade gårdsfolket tåligt fördragit, men när två av gästerna ytterligare tilläto sig ett grovt skämt med gårdens döttrar, svek Josefs tålamod och hans seniga knytnäve sträckte dessa två våldsverkare till golvet.
Men han lärde dem bättre och de tackade nu tante Sara. Slutligen skramlade skrindan nedför allén, följd av faderns ömma blickar och de andras förtretna. Sedan Ludwig med omsorg tvättat sin vän, Brita Djurling, och därpå löst hennes fjättrar, var ordningen återställd och episoden lyktad. En ny tog sin början med en säregen scen mellan gårdens värdinna och förvaltaren Brut.
"Hvart leder, arma barn, din stig? Kom hem till oss att värma dig!" Så sagdt, han tog den frusna med Och hann omsider gårdens led Och trädde in till stugans fest Med brödet och sin späda gäst. Vid muren satt hans dagars tröst Med yngsta barnet vid sitt bröst: "Du dröjt så länge på din färd, Kom hit och sätt dig vid vår härd Och du också!" Så öm, så lugn Hon ledde gossen närmre ugn.
Därpå gick vintern utan att han såg henne, och så kom sommarn, när han for till skären igen. En dag, när han pratade vid gårdens mor, som nu var änka, kom det på tal om Mari. Nå, sa gumman, hon är väl bortkommen nu? Hur så, hon är ju i ett gott hus och har det väl. Och herrn bryr sig inte om henne längre, sen han förlorat henne. Vad för slag?
Jag fick komma till hennes säng och säga farväl åt henne, jag med alla andra av gårdens folk, och hon orkade intet mer tala, men hon gav fru Sigrid ett tecken att läsa för henne Johannes' första epistel, som är om ljuset och kärleken, och vid fru Sigrid läste mitt i andra kapitlet, förmärkte vi alla, huru den kära gamla fruns ögonlock sakta föllo ihop, och i den samma stunden vart hon saligen döder.
Därpå gick vintern utan att han såg henne, och så kom sommarn, när han for till skären igen. En dag, när han pratade vid gårdens mor, som nu var änka, kom det på tal om Mari. Nå, sa gumman, hon är väl bortkommen nu? Hur så, hon är ju i ett gott hus och har det väl. Och herrn bryr sig inte om henne längre, sen han förlorat henne. Vad för slag?
Småningom led då vintern mot sitt slut, och det somrade på nytt över äng och åker. Lycklig och ändå främmande satt han bredvid henne, då hon slutligen födde honom en son. Gamla Tova, som var gårdens jordemoder, bar ut barnet på tunet till Folke Filbyter. Han satt på stenen och vilade sig efter arbetet. Hon lade gossen splitt naken framför honom på de gula blommorna.
Detta hade min far med gårdens blomstrande dotter Ärft, och han grånade där, som en sommarafton att påse. Åter från honom kom det till mig. Jag började äfven Gråna i ro, där jag satt som en kung på det bördiga Kangas. Tjänare ägde jag, härdige män vid plogen och yxan, Pigor i stugan också, men söner och döttrar, sin moders Tröst och min ålders hopp, uppväxte som plantor omkring mig.