Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juni 2025
Bred ut lakana och täckena. Pröva om ugnen ryker in Vilken greve? frågade gästgivarn, tog några steg mot köket. Häll vatten i kruset och torka ur faten och pottan, fortsatte mor i Sutre. Se efter att nattstoln är proper och brukbar. Vilken greve? frågade gästgivarn.
Guds fred, hälsade Daniel, strök av mössan. Ingen svarade. Endast sväran, som snattrade: Va'nt' som sa atten sprang eft' flicka ? Slutligen lyfte Träsken sina händer, skilde dem åt, höll upp högra pekfingret och stirrade envist på signetringen. Varföre då, då? sade han; och då ingen svarade: Är det något fel med Valborg? Med Valborg? upprepade gästgivarn i fållbänken, gjorde stora ögonen.
Rörelsen kom så oväntat för honom själv att han öppnade munnen till en förklaring: fann ingen. Fann bara, att han många gånger måtte ha undrat, hur det där håret skulle kännas mellan fingrarna. Men det var icke någon förklaring. Och Valborg stod där orörlig med nedslagna ögon, pressande tårarna under ögonlocken. Det är som om jag fastnat, tänkte gästgivarn.
Slog plötsligt framtassarna i marken och ranglade bort efter de andra. Gästgivarn stod där han stod. Moln gledo fram genom dalen, lågt, så att de rispades av storekens kala topp, vita tappar, vita kärvar, mjuka, vita bolstrar, stadigt drivna av en gryende nordan, höstens första. Bortom lagårdslängan råmade korna ängsligt och kände frosten. Skogen över klinten stod avlägsen i lätt rök.
Hon blev häpen, hon måste stanna på nytt, hon strök vätan ur ögonen och undersökte, som om hon kunnat skilja på svett och tårar. Hon var eljest så lite blödig att hon mest brukat skämmas för sina torra ögon. Inte ens då salig gästgivarn dog och privilegiet stod på spel hade hon kunnat klämma fram en tår, hur tungt än hjärtat kändes. Men nu kom det så ymnigt som under de blödigaste flickåren.
Huvudet sjönk, mycket långsamt, nästan omärkligt. Det mörknade för ögonen, men de ryckande tummarna såg hon alltjämt Jag tror I sitter och sover. Gästgivarn stod framför henne, stödd mot spisens järnstolpe. Ansiktet var blossande rött, överläppen uppdragen mot näsan. Hur är det med pojken? Gumman nickade: Han sover. Han gör väl det, sade gästgivarn.
Han stängde grindarna, såg sig om efter gumsen, som med fötterna på stalltröskeln mumsade på den sista gröna tuggan och viftade avsked med svansstumpen. Valborg försvann i brygghuset. Daniel steg upp för trappan och in i köket. Där satt Träsken vid det tömda grötfatet, händerna knäppta och huvudet sänkt. Mor stod i spisen. Bror Lars, gästgivarn, halvlåg på fållbänken.
Och det var som om Herren lagt sin hand på huve på mig. Så att jag begrep alltsamman av herrens nåd att gästgivarn gått till ögårn för att fria sig och att Träsken skulle vittna mot mig och att greven kom med kärran efter liket. Och si, jag hörde en röst. Och si, den sa att Danjel var den ende rättfärdige, som de locka bort. Så jag tänkte att det är en farlig synd att ta livet av en levandes unge.
Flickan sade: Blir han lik dig, så vill jag inte se honom. Jaså, sade gästgivarn. Och blir han lik en annan, så ska du inte ha honom, din grömming. Vem skulle han då bli lik? undrade gästgivarn. Det är en du inte känner, sade flickan. Blir han lik honom så ska jag hålla honom som Vår Herre. Och vart ska du ta vägen med den? frågade gästgivarn.
Så stodo de en god stund, far och son, den ene hög som en dörr, den andre liten som en vante, men stöpta i samma ställning och båda med stora, runda, tunga huvuden. Slutligen sade gästgivarn: Vad står du dennase, Lasse? Vad står du dennase, Lasse? upprepade sonen. Apar du efter far din? sade gästgivarn. Apar du efter far din? upprepade sonen.
Dagens Ord
Andra Tittar