Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 16 oktober 2025


Nu begaf han sig ut i verlden, gladt ruskande sig, och se: det första han fick se var den vackra doftande blomman som vuxit opp ur hans frö, och som just nu slog ut sina första blad och spridde sina första dofter kring nejden.

"Ser ni, der ligger en underlig sak", sade en fläkt. "Åh det är ju bara ett frö", sade en annan. "Vänta jag vet", sade en, som såg mycket snusförnuftig ut, "ser ni, just här stod den der präktiga blomman som var rik sköna dofter, att de räckte till att leka med hela dagarne om och att bära omkring.

Den Gud, som lockar rosen ur sin knopp Och örtens späda frö ur grusets sköte, Den höga, strålbeklädda Gud, som sprider Sitt lif, sin vällust i en död natur Och tvingar stoftets alla myriader Att jubla kring sitt glimmande triumftåg, Den Gud, som hägnade min barndoms blomning, Skall ej förskjuta mig." sade jag Och höjde min förgråtna blick mot öster.

Det steg honom åt hufvet, och han reste hem en half aln längre, med full visshet om att han icke mera var någon pojke. Men när han kom hem vaknade betänkligheterna. Han var fritänkare. Var det hederligt att fram och hyckla? Nej, nej! Men skulle han afstå derför? Det var för stort offer. Äran vinkade, och kanske han kunde ut något frö af fria tankar, som skulle kunna gro.

Hon förstod att kväfva det onda i roten, och hon utsådde månget godt frö i dessa unga själar, hvilket säkert längre fram i tiden skulle spira och bära frukt. Fru Walter var själf en god och kärleksfull mor, men sorgen öfver hennes älskade makes död hade brutit hennes hälsa, att hon icke med tillräcklig kraft kunde taga sig an barnens uppfostran.

Jag är själv för gammal, och min jord har förlorat sin alstringskraft, men i din vill jag nedlägga ett ädelt frö, som skall uppspira till ett träd och överskygga jorden. Jag vart i dag icke litet förvånad, när den unge Julianus steg över min tröskel. Du känner huru han blivit uppfostrad av sin faders mördare.

Hon tyckte ej rätt om att tala om sina personliga känslor eller analysera dem. Men, fortsatte hon, jag tror medvetandet om en sådan känsla vaknar långsamt och först sedan den blifvit pröfvad ett eller annat sätt. Det kan ju hända, att min tillgifvenhet för dig eller Bengt eller någon annan har ett varaktigt frö inom sig, men detta vet jag icke ännu. Bella kände ett litet stygn.

Och får jag ej komma och vara dig när? Och får jag ej se, huru ljuflig du är? Du bjuder ju själf: O människor, kommen och skåden! Med dig vill jag vaka, med dig vill jag , O Jesu, när stunderna fyllas; Jag vet, det förgås ej, det lefvande frö, Fast neder i jorden det myllas, Det sofver blott vinteren öfver; Och vårsolen kommer med värmande ljus Och väcker upp lifvet ur mörker och grus.

Kajsa hade gräft ett djupt dike omkring hela Torparbacken och dessutom tvärsigenom gården. Smutsvattnet fick aflopp, leran torkade ut. Hon sopade och räfsade rundt omkring, lade upp en afskrädeshög bakom uthusen, ordnade hvar hon kunde. Hon vattnade »trädgården», rensade den, klippte och styrde derinne. Solrosorna gingo i frö. Det blef höst allvar.

Jag säger dig, du hövding, du bonde, att är det frid du söker, skall du fly. I oräkneliga mansåldrars tal har ingen skådat sådana ting som nu stunda. Asagudarna stiga nu ned till landet för att uppsöka ett växtkraftigt frö, och ingen vet, vilket de välja. Icke välja de det skönaste och ädlaste, utan det, som lovar att skjuta den starkaste brodden.

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar