Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 juni 2025
Sekunden därpå fockade konduktören av Karlsson, därför att han använt ordet »drulle» vid tilltal av tjänsteman i tjänsteutövning. Karlsson hann fram till damen just när hon landade på stålfjädrarna, hjälpte upp henne, borstade hennes kläder, bugade djupt, och fick åter hattnålen i vänstra ögat. Men Karlsson bugade ännu djupare och smålog som aldrig förr. Hans vänstra öga är nämligen av emalj.
Kvinnornas och deras medlöpares vittnesbörd fick därför stå tämligen oemotsagd, och härav begagnade sig fru Maturin för att förmå Faber att framträda som Ordets förkunnare och Guds man. Det är möjligt att hon verkligen hade en dunkel tro och ännu dunklare föreställningar om hans mission, men dessutom ägde hon ett alldeles särskilt skäl att omgiva honom med en mystisk gloria.
"Du skulle få de bra här, Anna-Lisa", sade Ante med ett försök till frimodighet i rösten. "Du får nog riktig säng te ligga i, och så'n här mat förjämnan." "Och medan så skulle ni allihop gå kring vägarna, och jag skulle tänka på att ni låg så ni fick ohyra efter andra nödårsfolk i nå'n kall stuga, kanske, och att ni aldrig fick äta er mätt." "Nog ha vi fått de nå'n gång å.
Det var som en varm sommarfläkt att känna hennes andedrägt nära sig och att höra hennes naiva frågor och se hennes eldiga, beundrande blickar. Hon hade strax fått klart för sig, att han också var »ett helgon», att han nära nog alltid varit ett helgon. Hon fick honom att tala om hela sin historia på en liten kort halftimme.
Han ställde sig vid det öppna vindögat, och de svartgrå flikarna fladdrade i draget. Det tog aldrig något slut på den oupphörligt växande skaran. Det var landets hela ridderskap, hans edsvurna vakt, som han hade frammanat ur de vilda hoparna och fyllt med ädel vilja. Där lyftes handsken, som aldrig fick höjas till en kvinnas kränkande. Där blänkte ringen och bältet, trofasthetens sinnetecken.
På våren, medan jag trycktes av mina egna och min kamrats motgångar, fick jag ett brev från mina barn i första äktenskapet, däri de berättade för mig att de hade varit allvarsamt sjuka och måst intagas på sjukhus. Då jag jämförde tidpunkten för denna händelse med mina skadegörare-experiment, greps jag av fasa för mig själv.
Jag lämnade Köln ganska uppskakad; ehuru jag försökte resonera bort min skrämsel med motiv sådana som en sömnlös natt, valvens oproportionerligt ringa spännvidd i förhållande till den orimliga höjden, den oavbrutna vertikala linjen genomförd och tillämpad i allt, så var dock intrycket kvar lika livligt. Alltså fick jag ändå behålla två illusioner på den resan: Kölner-Domen och Atlantiska havet.
Deras mundelar äro ombildade till sugmun." "Hur kan de äta flugor då?" frågade fru Ahlbom vetgirigt. "Suger de i sig dom? Och jag fick lära mig i skolan, att de kan tugga ved till gråpapper. Gör de det med sugröret?" Herr Ahlbom avstod från besvarandet av dessa besvärliga interpellationer, och fortsatte sin frukost under tystnad, då och då med stor försiktighet vinkande åt getingarna.
Hon hade en sträng husbonde till make och fick nog sköta sitt ordentligt och som vanligt, fast sorgen satt i hjärtat och oron i sinnet för den lille, som nu kanske också skulle tagas ifrån henne. Hon vände sig mot dörren, när den länge blef öppen, innan alla de fem barnen hunnit in. I dag knuffade de Anna-Lisa före sig.
Men alldenstund Emil vistades i Uppsala hela höstterminen, fick han intet ärende i det hemmet förrän om julen, när Emil kom hem och blev bjuden dit en afton. De hade satt sig ner vid tebordet, när han förmärker att någon ser på honom från sidan. Han vänder huvudet och känner igen Mari. Nej, se god afton Mari, hälsar han utan att erfara det minsta av lust eller olust.
Dagens Ord
Andra Tittar