United States or Bouvet Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vare sig att hon utför ett beundransvärt hjältedåd, som gjuter en ärans gloria kring hennes hjässa, eller fläckar sitt namn genom en föraktlig, brottslig handling, i bådadera fallen handlar hon så, som hon måste handla i följd av de ärftliga anlag, med vilka hon blivit född, den utveckling dessa anlag fått genom hennes föregående liv och den situation, i vilken hon nu försatts.
Kvinnornas och deras medlöpares vittnesbörd fick därför stå tämligen oemotsagd, och härav begagnade sig fru Maturin för att förmå Faber att framträda som Ordets förkunnare och Guds man. Det är möjligt att hon verkligen hade en dunkel tro och ännu dunklare föreställningar om hans mission, men dessutom ägde hon ett alldeles särskilt skäl att omgiva honom med en mystisk gloria.
Sömnen färgade hennes kinder ännu högre, läpparne svullnade en smula, det röda håret sken som en gloria i det halfdunkel, som herskade i kupén. Lampan osade, flamman blef allt mindre klar, hon drömde så ljuft, der hon halflåg. I sömnen knäppte hon upp klädningen, som spände en smula, löste upp hattbanden, drog af handskarne, satte upp sina fötter på motsatta sidan och ilade så nya öden till mötes.
Om vi t.ex. sett en madonnabild i sin gloria och densamma sedan visades oss förvrängd genom några missfosterlika drag, så vore det dock i den rena inbillningskraftens makt att supplera de ursprungliga dragen i de tillsattas ställe och sålunda betrakta parodistens streck som lika många smutsfläckar utan egentlig inverkan och betydelse.
Ernst-Olof har liksom en gloria över sin rödhåriga hjässa, en gloria som för var dag besvärade honom allt mer och mer. Han var van att gå barhuvad även då det gällde karaktären. Det kom ett visst allvar och en tvungen värdighet över hans uppträdande. Pojkarna stannade upp med sina lekar, då han kom, och hemma i familjen sattes han upp som ett exempel för de andra syskonen.
Det är ju den rika fröken Svanberg. Arvtagerska till den där värmländske sågverkspotentaten, som du naturligtvis hört talas om.» »Svanberg?» sade Karl eftersinnande. Han hade aldrig hört namnet förr. »Ja, det känner du väl till?» »Naturligtvis! Honom känner jag mycket väl till», ljög Karl. Och fröken Svanberg omgavs nu i hans själ av en liten extra gloria. Förgylld.
Det gick som en elektrisk gnista från henne till honom. Solen sken rakt in och gaf hennes bruna hår en rödaktig färgskiftning. Det stod som en skimrande gloria omkring hennes hvita panna. Och de halföppna läpparne voro röda, röda som mogna smultron. Nu var hon då ändtligt lycklig!
Det hade omärkligt kommit över dem en glans och en gloria, av vilka de aldrig förut varit omvärvda. Han kände det, när han gick hem från lektionerna om kvällarna. Han hade kommit in i en annan värld, balettmästare Lindquists, som i sin ordning var det tredje, kejsardömets. Han var ej längre bara en skolpojke i 2:a.
De mörka lockarne stodo som en gloria om hennes hufvud, hon glödde af värme och ifver. »Så skönt här är!» hennes röst lät mild och melodisk, »en sådan högtidsstämning.» Ett par af herrarne vände sig om för att betrakta hafvet och sceneriet omkring sig, medan de andra mera nyfiket spejade efter bordet och rätterna. I detta ögonblick drog en flock tranor förbi, man följde med ögonen deras färd.
De hemliga skrifter, som under sju insegel, i ett brödraförbunds gömmor, bevara dettas anor från ett äldre, sprängt förbund, skulle, om de uppsloges för oinvigda blickar, uppenbara åtskilligt om ett tåg, som »riddare av det grusade templet» och »forskare av de brinnande bålen» gjorde till norden, för att även där, om möjligt, finna elementer av den urtidens religion, varav de samlat spridda drag från Indiens pagoder, Egyptens gravtempel, Delfis och Eleusis' underjordiska valv, det salomoniska templets grus och druidernas grottor, för att förena dem alla till en gloria kring korset.