Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juli 2025
Ja, jag är rätt ledsen att hon inte hann med, stackars moster Ulla; hon har nu fått lov att ta sig egen skjuts, eller fara på Göteborgsdiligensen; och man får se var vi kan sammanträffa på vägen, om det alls sker. Kanske dröjer hon nu kvar i Stockholm, då det gick så där tvärt för henne vid själva utloppet.
Hvilken lycklig dag! EUBULOS. Den kloke gömmer glädjen, tills han sett sig kring. HYLLOS. Hvad? Rhaistes nalkas; hvilken vredgad gudamakt Har skickat roförstörarn hit i denna stund? EUBULOS. Du skådar mannen, gå att sköta båten, du! Jag dröjer. RHAISTES. Man, hvad smög du undan i din barm?
Dock, ännu dröjer det ett par år, innan bygget nått Räfsbacka. Men nu är det här, och nu är rönnens öde besegladt. Gustafva har begagnat denna sista tid för att göra upp med människorna: hon har effektuerat alla sina beställningar och inte mottagit några nya... I
Båda konungarna skola hava ont i sinnet, där de sitta tillhopa vid samma bord, skola de tala lögn, men det skall icke hava någon framgång; ty ännu dröjer änden, intill den bestämda tiden. Han skall vända tillbaka till sitt land med stora förråd, och han skall lägga planer mot det heliga förbundet; och när han har fullbordat dem, skall han vända tillbaka till sitt land.
Rika prydnader lysa i hennes hår, men i hennes ögon glänsa tårar. Hon tyckes fly med fasa. Hon möter det sorgliga tåget. Hon stadnar, hon bäfvar. "Alhejdi död? Du älskliga, du mitt enda värn! Men se, hvad glimmar i din halfslutna hand, tack Alhejdi". Sakta löste hon dolken ur Alhejdis kalla hand; men hon dröjer ännu, hon tyckes tveka. Se hon knäböjer, hennes händer omsluta dolken, hon ber.
De prisa siskans driller, de behjärta Kanarierns gälla röst; Jag sökte blott en varelse, ett hjärta Att värma vid mitt bröst. Ej kärleken vid ytans glitter dröjer, Ej mättas han däraf; Hans vällust är den tacksamhet, han höjer, Den sällhet, som han gaf. När du i menlös glädje pickar stilla Den hand, du sitter på, Belönar du ej då min vård, du lilla, Är du ej vacker då?
Känslor, ej kända förut, som vaknade andar i hjärtat Närde hon stilla och log och tårades, själf som en gåta, Själf som en gycklande dröm för sin ljuft förvirrade tanke. "Hvarför", tänkte hon, dröjer jag här, som jag vore förtrollad, Har jag ej mycket ännu att bestyra! Syrener och häggar Bjuda mig blommor och löf, och likväl oprydd för de komna Står vindskammarn ännu.
Så skall du nu veta att HERREN, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud, men som utan förskoning vedergäller och förgör dem som hata honom. Han dröjer icke, när det gäller dem som hata honom; utan förskoning vedergäller han dem.
Given vingar åt Moab, ty flygande måste han fly bort. Hans städer skola bliva mark, och ingen skall bo i dem. Förbannad vare den som försumligt utför HERRENS verk, förbannad vare den som dröjer att bloda sitt svärd.
"Nu dröjer ni här hela dagen, inte sant?" "Det beror af er," sade Nymark. "Bra. Då far ni inte bort förrän sent i afton." Alma märkte, att John betraktade henne en smula förvånad. Men hon låtsade ej derom. "Och vi skola roa oss riktigt af hjertans grund. Vi skola glömma allt som är ledsamt, alla verldens sorger och bekymmer.
Dagens Ord
Andra Tittar