Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 31 augusti 2025
Han tog upp pelsen, hon gömde sig vid hans barm. Oh! jag är så ensam i verlden det kom efter en stunds paus vill ni inte vara min allra bästa vän? Carl svarade icke, han tryckte hennes hand. Han ville visst icke göra sin hustru för när, nej, långt derifrån, men han kunde å andra sidan inte heller vara oartig mot en så ensamt stäld ung varelse som Nadja.
Sålunda börjar Carl XV:s, det vill säga: Svenska Folkets historia 1859 1872 på följande uttrycksfulla sätt: »Konung Carl XV, som vid 33 års ålder besteg Sveriges tron, var till det yttre en högrest, kraftfull gestalt med sköna manliga anletsdrag.» Detta är det personliga i historien; detta är det högsta! Ja, i sanning, högre kan man icke komma.
De bägge herrarne rent av fröso vid tanken på det heta kaffet och vad som komma skulle. Det är en ganska poetisk början på den här teorin, sade astronomen. Den hoppa vi väl över? Tvärtom, tvärtom, tyckte Wolfgang, som älskade lättare saker framför det rent vetenskapliga. Låt oss höra det, innan kaffet kommer. Gott, sade Carl Kuntze. Så här börjar teorin, det vill säga inledningen.
Han blev införd av betjänten i riddarsalen, där inga riddare funnos, och medan han väntade, kommo alla löjtnantens yttranden fram för honom, vilka han beundrat som högst visa. Inte voro människorna större på sextonhundratalet än på sjuttonhundra. Där hängde den lilla tjocka Carl den tionde och där den lilla pojkfiguren Carl den elfte.
Ingenting kan göras, käre Atte, ingenting. Mitt lif är nu en gång forstördt och kan inte bli lappadt ihop igen. Jag reser om en månad, se'n jag samlat en smula krafter, så jag kan komma till Finland. Det är alltihop. Resa, utan Carl? Men det kan du väl inte? Jo, jag kan det! Jag trodde, att... Att det förestod mig något? icke sant? Atte såg ned, återigen litet brydd. Ja, jag hörde, att du...
De talade härefter sällan till hvarandra, de två, herrn och frun. De »förstodo» icke mer hvarandra. Han gick sin väg, hon sin. Han var så mycket ute, alltid affärer. På qvällarne var han än hos den ena, än den andra kamraten. En gång skulle han gå till Sibrynoff på bjudning. Kl. 8 kom Sibrynoff och sökte honom. Frun förstod för första gången, att Carl hade talat osant. Hvar var han?
Nadja hade förlorat sin pratlust, frun paralyserade henne totalt. Ändtligen voro de på andra sidan Liteinaiabron och stannade vid Granbergs port. Carl följde sin hustru till porten, låste upp, låste igen om henne, vände om och hoppade derefter i släden bredvid Nadja. De körde tillbaka i den kalla och stilla natten. Nu först såg Carl, att det var alldeles stjernklart.
Vad mer? Här har ni Carl XII:s drabanter! Inte tror jag på dem och inte ni heller, men de äro roliga att se på! Se på dem då! Här ha'n I mina goda vänner, rikets herrar! De förstå sig på en god middag och säga inte nej för ett glas! Här har ni piprensarn i röd mössa! Jag har upptagit honom i min omgivning och satt honom bland rikets herrar!
Eller måhända ämnar du välkomna Carl i dag med din allra huldaste vänskapshelsning? Malin log allt som han blef ifrigare. Slutligen vände hon sig om och skrattade litet utmanande. Hvilket förtjusande skratt! De hvita jemna tänderna lyste så friskt, och en liten grop bildade sig på ena kinden.
Han räknar årsringarna, säger han. När han kommer upp i termin, går han strax till nationen och lånar Nordbergs Carl XII; den skall han sova middag på, ty det bestås inga kuddar i hans skinnsoffa och han har studerat skinnets märkvärdiga egenskaper att först kyla och sedan bränna. Han röker fortfarande pipa, vilket gör hans rum mindre angenämt att vistas uti.
Dagens Ord
Andra Tittar