Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 oktober 2025
Tänk, tre pianon, och jag kan inte byta om bostad av brist på pengar. Jag somnar ursinnig på de där fruntimren och på ödet och med en förbannelse mot himmelen. Följande morgon väcks jag plötsligt av ett buller. Man hamrar på en spik i rummet bredvid min säng. Därefter hamrar nian på den andra sidan.
Nåå, tog han upp när Lundstedt dröjde; vad är det om? Herr pastor; pastorn vet allt! Vad för slag? Det som hänt därute. Nej, inte vet jag något; jag har bara hört lite skvaller, och för resten är det över tio år sen. Var Lundstedt med och gjorde slut på gumman? Jag var med, men jag gjorde det inte. Ja, ni lär ha levat huller om buller! Jag vill inte veta något, och kan inte göra något åt det.
Det var ju möjligt att någon kunde få se henne, och att frun ropade: »är du där Lisa, så kom in och få dig en smula varmt!» Men ingen såg henne. Pigan kom rusande efter några varma tallrikar, och när hon gick in igen, stängde hon dörren häftigt efter sig. Så satt Lisa ensam i köket och väntade. Tiden föll sig så lång. Det blef buller i matsalen, nu stego de upp från bordet.
Den, som snabbast var af brödraskaran, Hann som knappast kasta krut i bössan, Mycket mindre skjuta kulan efter, Innan, oppför backen hunna redan, Fienderna, med ett språng på marken, Trängde fram med fällda pikar genast; Men med spjut, af fasta händer förda, Trädde brödren dem till mötes modigt. Striden börjades med rop och buller, Ingen vek och ingen vann ett framsteg.
Men bildens anletsdrag voro icke mer desamma: de voro en ynglings, som Hermione länge velat glömma. Karmides! ropade hon och flög upp från stolen. Hennes ögon öppnades. Allt var i sitt förra skick. Men var det ett genljud från den värld hon lämnat? utanför tempelporten hördes ett buller, blandat med människoröster. Var det stormen, som brusade därutanför?
Hon reste sig utan buller upp, och som en Niobe, vilken breder ut armarna kring sina barn, dem gudarnas pilar söka till och med i modersfamnen, stod hon framför mig. »Låt mig ta' Sven med mig», sade hon. »Han ska' ju ändå dö. Jag bär honom ned till viken i kväll, när alla sova. Det är en så kort kamp. Och så slipper jag plåga dig mera, än jag redan har gjort.»
Ännu derefter rörde hon sig fram och åter i rummet, undvikande att göra buller och gående på tå. Alma följde ej mer hennes rörelser. I sängvärmen hade hon det så godt. Nerverna och hjertat, alla ådror och muskler bragtes till ro. Likaså tankarna och känslorna. De elaka minnena förflyktigades, hela lifvet gled långt bort.
Då ändtligen ryckte den stackars modern upp sig ur sin overksamma sorg och skyndade ut för att värma och ställa allt i ordning. Emellanåt öppnade hon dock förstugdörren för att spana och lyssna. Anna låg med högröda kinder och värkande hufvud och gaf ångestfullt akt på hvarje buller utifrån. Men den ena kvarten gick efter den andra och ingenting hördes af.
Göranssons flyttade in hals över huvud, kastade ned det nödvändigaste i några lårar huller om buller och gåvo sig i väg och kommo lyckligt och väl i land vid Nybroviken utan att fienden hade upptäckt fru Göransson. Och nu bodde Göranssons i våningen. Jag kände alldeles tydligt att han rörde vid sängbotten! Om man ändå kunde få upp en polis!! Om dagarna var fru Göransson lugn.
Han satte sig ned på bänken, men folket var otåligt och gjorde buller. När som helst kan det blåsa upp igen, knotade några. Det höves inte att vänta på en så ung man. Dessutom veta vi, att det har kommit nysmän till dig, och vi vilja höra, vad de ha att förkunna. Varför dröjer Hallsten? frågade Sven och vände sig åter till Ingemund. Ja, svare den, som kan.
Dagens Ord
Andra Tittar