Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
Då brast dammen, som för barnens ögon Stängt i sjutton år hans tårars flöden, Och han grät med sammanknäppta händer: "Pris ske Herran", sade han, "den store; Fylldt är löftet, och mitt fadershjärta Har vid mina söners hat ej brustit.
Hon följde honom in i portgången, klättrade upp på honom och gav smekningar, som den utståndna sinnesrörelsen gjorde alltför häftiga. Med någon ansträngning sprängde Aposteln omfamningen, ställde flickan framför sig och sade: Ni tar fel, stackars barn. Ni är så djupt nere i smutsen, att ni icke kan skilja mellan gott och ont. Jag är lektor Paulus Holmin. Å fy tusan! sade flickan och brast i gråt.
Han tog hennes fötter och kysste dem, med mycken rättvisa delande kyssarna mellan den högra foten och den vänstra. Och hon upprepade sin fråga. Men därför att han kysste hennes fötter, kom det en hisnande skälvning i rösten. Är det svårt att vara ensam? Då släppte han hennes fötter. Han kastade sig framstupa i sängen och brast i gråt.
Men jag minns dock, hur tidigt jag såg detta något, mot vilket hela vårt äktenskap var en skiftande kamp för att kunna glömma. Jag såg det på hennes ansikte, då hon satt ensam och trodde sig osedd, och i början inbillade jag mig, när jag såg detta, att det brast något mellan henne och mig.
Å, Edmée! Han brast ut i ett lågt skratt, böjde sig ned och kysste hennes händer, som vilade i skötet.
Han talade så vänligt till mig och slog armarna omkring mig, men han kysste mig inte och tog mig ej heller under hakan. Inser du icke, frågade vi, att du sluten i en mans famn redan är så gott som förlorad? Då brast hon i bitter gråt och bad att få resa hem. Ty, sa hon, därhemma kan sådant ske utan omak, men jag inser, att det här i stan är någonting rysligt.
Bänn upp det! befallde greven. Bågen brast och rutorna föllo slamrande mot stentrappan. Färdigt? frågade greven. Träsken nickade. Greven lyfte åter bort haspen, stötte upp dörren, och i det han hastigt drog sig baklänges mot fönstret, ropade han: Stig in, kära länsman, stig in! Ingen svarade och dörröppningens mörker förblev lika tom. Greven svor till. Spökar det i Sutre?
Säg ut hvad du tänker. Jag skäms på dina vägnar. Jag hörde henne springa upp från stolen. Du? Hon brast ut i skratt. Jaså, skäms du på mina vägnar? Vänd dig om! Jag gjorde som hon bad. Vi stodo där midt emot hvarandra. Agnes rak, stolt och vacker. Hon mätte mig med ögonen och fann mig antagligen högst obetydlig. Hvad är det egentligen du skäms för? frågade hon med ett svagt hånleende på läpparna.
Rapp såg sig högtidligt, triumferande omkring. Damerna skreko till och ryste. Och det där flyttade sig på väggen jämt jämt upp och ned riktigt dansade framför mig... Här kunde Junot icke bärga sig längre. Han brast ut i gapskratt. Eugène och de andra stämde
Hon slöt dörren och gick bort lika snabt som hon kommit. En djup suck bröt sig väg ur Fannys bröst. Hon lutade sig öfver bordet, stödde hufvudet mot armen och brast i gråt. Men det var icke alls klokt. Saken gjordes icke därigenom bättre, ögonen blefvo endast svullna och röda. I detsamma hörde hon också till sin förskräckelse främmande komma in i tamburen.
Dagens Ord
Andra Tittar