Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 maj 2025
Då brast dammen, som för barnens ögon Stängt i sjutton år hans tårars flöden, Och han grät med sammanknäppta händer: "Pris ske Herran", sade han, "den store; Fylldt är löftet, och mitt fadershjärta Har vid mina söners hat ej brustit.
Maktlysten må han vara, hjärtlös är han ej, Det märks dock klart. Ett fadershjärta klappar än Inom hans barm, förlåter, bäfvar, älskar än. O, den beklagansvärde! HYLLOS. Vill du ägna mig Ännu din sista omsorg, är din ledsven här. TEKMESSA. Så släck din törst och räck mig vattenkärlet sen Och armen äfven. HYLLOS. Hör, hvad rop, hvad vapenbrak, Hvad sorl ren nära! Drottning, låt mig rädda dig!
Han brådstörtar icke ur sin knopp, utan han fyller den med skönhet och lif, och sedan bortkastar han icke sina blad, utan han utbreder dem i glädje och ljus." Så talte jag. En stund förflöt i tystnad. Allt var lugnt, högtidligt, väntande. Jag hoppades. Det är rysligt, min herre, och jag fasar för att nämna det. Mitt barn besvor mitt fadershjärta att icke förföra hennes svaga, värnlösa själ.
Han har något på hjärtat, det kunna vi förstå, och under tårar framstammar han sin bön: "Min dotter ligger på sitt yttersta, kom och lägg händerna på henne, att hon må lefva." När det kära barnet ligger på dödsbädden, då vill ett fadershjärta gärna skaffa hjälp. Gadaras folk hade bedt Jesus gå bort, Jairus ber honom komma.
Vi tänka i vår brist och nöd På förra dagars öfverflöd, Det gör oss sorgen värre; Hvi ger du stenar nu för bröd Åt dina barn, o Herre? Har du ditt fadershjärta mist, Är ej ditt löfte fast och visst: "Åkalla mig i nöden, Så skall jag hjälpa dig till sist I lifvet och i döden"?
Dagens Ord
Andra Tittar