Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 september 2025
Han hade gått några steg från stället, som färgades av Sorgbarns blod, då han stannade och sade till sig själv: Fader! Vilken lögn! Han gick åter några steg men stannade och upprepade: Fader! Vilken oförlåtlig, grym, förfärlig lögn! Jag skall återvända och ropa i hans öra: Du ljög! Jag är icke din fader... jag skall ropa: Förbannad vare du för denna lögn!
"Ta hit Ujyla, tå få vi väme ått vi å", skreko småstintorna på kälken. "Ni mått vara snäll nu. Giss på om mor hörde småstintena sina grine för jämnan. Ha ni int just fått mjölk, som va bå söt och varm." "Men de va som ingenting", kved Brita-Kajsa. "Va' tinnenin" upprepade Märta-Greta snyftande, med tårar i stora, sorgsna ögon. "De va två skedfyllor till er hvar.
Hon var redan i tamburen, samlade ihop sina kläder i mörkret och började sätta dem på sig i feberaktig brådska. Hall kunde icke lugna henne: skrämseln hade fått makt med henne. Jag vill gå, upprepade hon, och hennes röst skälvde. Hon kunde icke få fram några andra ord än dessa. Hon var borta, och Hall stod ensam i rummet. Han såg på sin klocka: hon var icke mycket över halv åtta.
Han vaknade av, att fadern rest på sig och, alltjämt hållande gossen i famn, upprepade gånger bugade i riktning mot stugan. Abraham vred sig ett halvt varv runt och såg en underlig syn. I stugdörren stod en stor, fet ung man, besynnerligt klädd. I trots av kylan bar han varken rock eller väst, bara skjorta och byxor.
Reportern begagnade sin bomullsnäsduk på pantalongerna och försjönk sedan i begrundande, hvarpå han åter upprepade för Pompowski sina invändningar om schaktet, som ökade i värme mot djupet och om de glödande vulkanerna och varma källorna och slutade sålunda: »Låt så vara, att det icke finnes några bevis, ehuru ju saken är alldeles klar. Men finns det då motbevis?»
Jag vet bara, Jakob, att jag har stor tröst av att höra dig. Bättre än du, Tova, har jag då förstått, vad Jakob talat med oss om, sade bryten, som stod bredvid henne och ännu hade piskan i bältet. Nu ha vi trälar också fått en gud. Så är det, så är det, upprepade Jakob.
Men för det tredje bör detta lära en flicka att icke slösa sina känslor på ett kallt och likgiltigt föremål, utan spara dem åt ett tacksammare, som känner sin skyldighet att med suckar och slavtjänst söka vinna dem ... Eko, är det icke sant? ropade Ismene bort emot aulan. Sant! upprepade genljudet från aulans pelargång.
Du inbillar dig, sade Hanna tvärt, men kände i detsamma, att hon ljög och blygdes. Nej, du inbillar dig icke , Bella, rättade hon sig. Jag är verkligen förändrad, jag kan icke vara mot dig som förr. Bella såg på henne med stora ögon. Icke vara som förr mot mig? upprepade hon och kände tårarne porla upp i halsen. Har du ledsnat vid mig? Säg, Hanna, har du ledsnat?
Domaren upprepade frågan, fru Maturin svarade lågmält men fullt tydligt: I mitt hem. Var ni ensam? frågade herr Schüler. Fru Maturin kröp ihop och drog schalen tätare omkring sig. Domaren upprepade frågan; hon svarade: Min man hade farit till staden. Herr Schüler visade tydligt att han icke var nöjd med svaret och lika tydligt, att han själv kände sig brydd.
Det började klockan 6,43 och varade i trettioåtta minuter och fjorton sekunder. Förvaltaren tog hastigt upp sin klocka; Ludwig skrek: Kors i jissi namn! Tog du tid? Jag tog tid, svarade fru Olga. Och hon tänkte: Det är så gott att jag förbereder dem. Jag tog tid, upprepade hon och pekade på det krossade väckaruret, och jag tänker hädanefter ta tid, så ofta jag blir i tillfälle.
Dagens Ord
Andra Tittar