Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2025
I detta Herrans väder skulle förmodligen ingen människa ge sig ut för att höra på föreläsningen, men den saken skulle borgmästaren gärna vilja konstatera, därför tog han hatt och rock på sig, arbetade sig mot stormen snedt öfver torget, steg med obesvärad min uppför trappan till hotellet och kastade en förstulen blick in i stora salen.
En gammal kvinna kom gående över torget och gick in i kyrkan; jag följde. Jag befann mig i tvärskeppet och kunde icke se högaltaret eller de talande; jag ställde mina knyten från mig vid dörren och smög fram.
Rymden mellan Pnyx och Areopagen uppfylldes av, och torgets pelargångar återkastade de vilda, ursinniga ropen: Död åt kättarne, atanasianerna, giftblandarne! Folkströmmens första böljor hade hunnit fram. De slungade ett skum av människor upp på målningsgalleriets trappa, där Karmides stod i skydd av sin pelare; de utbredde sig hastigt som ett översvämmande vatten över torget.
Ett mannaord intill döden, sade han och reste sig upp, det är en nyckel till himmelrikets port, till och med för två förtappade! Han tog upp manteln, som hade glidit ned på bänken, och häktade den. Det ringde redan till mässan, och hovtrampet på torget förkunnade, att hans riddare samlades. Bländad av solskenet steg han ut i borgarestugan. Först småningom vande han sig att se.
Då flögo dubbeldörrarna upp, och kommerserådet med sina söner, döttrar och gäster kommo in. Äfven tjänstfolket var med, men den fattige gossen, som bar mig från torget, var icke med. Han var glömd, men det gjorde mig ondt om honom." "Det var skada", sade en liten vänlig gran bredvid honom, "men hvad sjöngo de om?" "De sjöngo inte alls.
Huru lång är skuggan? Det lider mot torghandelns slut, svarade Karmides, i det han med vant öga mätte solens höjd över det avlägsna, stelt uppstigande Lykabettos. Begiva vi oss till torget? Vi kunna under vägen gå in till Lysis och tömma en bägare lesbiskt med is. Ett gott infall. Det skall lindra mina födslovåndor. Hallå, Karmides! Strö då ditt guld i någon Danaes sköte hellre än på gatan!
Då Julius Krok såg sin store frände, krympte han ytterligare några tum och smög som en liten skugga över torget. Men Björner, som i likhet med kameleonten kunde rikta ögonen samtidigt åt tvenne håll, fick en aning om skuggan och började grymta: Öh, öh, öh, öh Öhhöhö, grymtade kameleonten högre och otåligt. Och Julius Krok närmade sig och stannade på fem stegs avstånd.
Var det den, han snusade ur? Öh, öh, han hade förbaske mig aldrig råd att köpa sig en egen dosa. Nej, sade herr Vickberg och log. Salig baron och kammarherren var en stor humorist. En stor humorist. Just det. Öh. Gud vare med honom, Vickberg. Detsamma får jag önska herr häradshövdingen. Och häradshövdingen gav honom ännu en buff med magen och rullade tungt och trögt nedöver torget.
Fru Sörman kan väl säga, om hon är hos Zionisterna eller i Bethania. Hu! kved fru Sörman. Bethania hu, hu, hu, hu Ja tack, då vet jag, sade Abraham. Han vände tillbaka över bron, gick Storgatan framåt och sneddade över Torget in i Garvarebrunnsgränd. Här vid ingången till Blekängen stod kommissarien Lönrot och instruerade ett par konstaplar. Abraham hälsade.
När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget; och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är. Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
Dagens Ord
Andra Tittar