Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 september 2025
Stiger då den svarta molnväggen med de kopparröda kanterna över zenit och luften blir mörk som en skymning av snötjockan, då får själva den lilla torra mannen vid roret ett drag av storhet och kraft, där han står i sin fårskinnspäls och sin skälskinnsmössa, vit av snö, och hans magra hand instucken i bälgvanten ser ut som om den rådde på vinden, när den halar det knastrande styvfrusna skotet, och den andra handen med rorkulten pressar jakten genom mörkgröna sjöar, ridande upp över isblock, som den trycker under sig och som rasslande skrapa mot kölen för att komma upp akter om roret, som lyfts på sina hakar och faller ner med en duns, skakande riggen så att isbarkar hagla på däck.
Det är Salik och hans män, som återkomma från ströftåget. Alhejdi, som sutit på kullen och skådat utåt, stiger opp, hennes slöja fladdrar för vinden, handen skuggar de dunkelsvarta ögonen, blicken spejar. "Det är han! Jag kan redan igenkänna färgen på hans turban. Men hvarföre så långsamt? Längtar ej ditt hjerta efter Alhejdi.
Inte kommer det att damma mindre för det? Nej, men en vit kambrikshatt, som dammas ned, måste genast tvättas: och det är besvär, ty den måste tvättas i själva sjön med borste. Däremot en silkesschalett far dammet straxt av, bara man slår den ett par slag över handen. Ja, om du vill byta om på huvudet, så skall jag genast stanna och vi stiger ur.
Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN. Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.
När jag stiger upp för att spionera, nerfälles gardinen med brådska och buller. Därefter hör jag den okända inträda i rummet till vänster om min alkov; och det blir tyst. I tre timmar ligger jag vaken utan att kunna somna, vilket eljest icke plägar dröja länge. Då smyger sig en oroande känning genom min lekamen; jag är föremål för en elektrisk ström, ledd emellan de två angränsande rummen.
Vänlig och blid som en stark och segersäll man räckte Inge båda sina händer åt dem, som stodo närmast, utan att varken hota eller tvista. Det var hela hans svar. Sedan begynte han att kasta av sig kläder och brynja. Glöm inte min jaktkost, Julia, sade han. I morgon stiger jag upp tidigt. Ett kluvet bröd med lingon är det bästa jag vet. De sötade lingonen stå i skämman, svarade hon.
Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen, Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?» Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten. Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
Tanken på hvad som skulle fås sedan man stigit opp från bordet jemte faderns fortsatta betraktelser öfver Johans inbundna väsen framkallar fortfarande hans tårar. Man stiger opp från bordet. Kom in du, säger fadern och går in i sängkammaren. Modern följer. Bed pappa om förlåtelse, säger hon. Jag har inte gjort det, skriker han nu. Bed pappa om förlåtelse, säger modern, och luggar honom.
På vägen dit stiger jag ur vid rue de Rennes för att köpa två vita skjortor. Svepningen! för min sista timme! Tankarne vända sig verkligen kring min nära förestående död, omöjligt att förklara varföre. Intagen som patient, förbjuden att gå ut annat än efter erhållet tillstånd, och med händerna inlindade så att all slags sysselsättning omöjliggöres, tycker jag mig vara inspärrad i fängelse.
Sällskapet badar. Detta är något, att bada mitt i havet, simma i den långa eldgatan solen till mötes och se huru röken stiger upp ur kabyssen, där potatisgrytan är påsatt, och veta att det finns brännvin i klaffen. Klockan är tolv på natten. Det har redan mörknat och nu borde månen gå upp, men det gjorde han icke.
Dagens Ord
Andra Tittar