Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
Ena så: "I lågorna med honom!" Andra så: "Ur landet skall han jagas!" Tredje så: "Nej, nej, han måste hängas!" Och den ystra gossen talar åter: "Är ej guld, att man mig smälta skulle, Är ej skälm, att ut ur landet jagas, Gosse är jag, och jag måste hängas Vid det olycksträdet kvinnohalsen." På den vilda hästen red jag, Och den bar mig till valackskan.
De trängde sig in i buskar och snår, spredo sig på de olika stigarna och gingo från gård till gård. De skickade också bud till Älg Klubbehövding och hans män, och hela dagen hördes deras lurar kring träsket. Men all möda blev lika lönlös, och när Folke Filbyter tredje gången red förbi skurdtemplen, höll han in den flämtande hästen. Han tillsade trälarna att bryta ned templen, ett efter ett.
Så tag nu dina jaktredskap, ditt koger och din båge, och gå ut i marken och jaga villebråd åt mig; red sedan till åt mig en smaklig rätt, en sådan som jag tycker om, och bär in den till mig till att äta, på det att min själ må välsigna dig, förrän jag dör.» Men Rebecka hörde huru Isak talade till sin son Esau.
När jag sedan hade kommit till Jerusalem och varit där i tre dagar, stod jag upp om natten jämte några få män, utan att hava omtalat för någon människa vad min Gud ingav mig i hjärtat att göra för Jerusalem; och det djur som jag red på var det enda jag hade med mig.
Och medan Esau gick ut i marken för att jaga villebråd till att föra hem, sade Rebecka till sin son Jakob: »Se, jag har hört din fader tala så till din broder Esau: 'Hämta mig villebråd och red till åt mig en smaklig rätt, på det att jag må äta och sedan välsigna dig inför HERREN, förrän jag dör. Så hör nu vad jag säger, min son, och gör vad jag bjuder dig.
Det var pater Henrik, som talade så till en hop av riddar Bengts bönder, som, väpnade med yxor, bågar och spjut, tågat ut för att förfölja det främmande folket. Pater Henrik red en liten skymmel; kring sin munkkappa hade han spänt ett bälte, vari slidan till ett slagsvärd hängde; svärdet förde han i hand.
Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut. Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv. Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram. Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
Och HERRENS ord kom till mig; han sade; »Du människobarn, du bor mitt i det gensträviga släktet, bland människor som hava ögon att se med, men dock icke se, och öron att höra med, men dock icke höra, eftersom de äro ett så gensträvigt släkte. Så red nu till åt dig, du människobarn, vad man behöver, när man skall gå i landsflykt.
Ack, hur ljuv och stor är inte kärleken! Vore min botgörartröja inte oren, skulle jag gärna trycka dig till bröstet. Vet du, varför jag så ofta gör bot? Det är, när jag märker, att jag någon tid har tänkt alltför litet på den kvinna, för vars skull jag i min ungdom red på äventyr. Har du talat med Ingrid? vågade Folke kasta fram och bleknade över sitt mod. Ja, min son.
Och i detsamma gav han Abraham med flathanden ett slag över pannan. Abraham såg solar och föll. Aposteln böjde sig ned för att hjälpa upp den fallne, men pressades själv till marken av Sörman. Gusten red grensle över hans axlar och ryckte honom sakta i öronen. Du är allt ful, du, som ställer till med familjescener på gatan. Skäms, herr lektor. Vad ska vi göra med honom?
Dagens Ord
Andra Tittar