United States or United States Minor Outlying Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Så började han tyvärr viska kärlekens heta ord och jag kände igen honom. Det var Jan-Petter. Jag presenterade mig kort och kraftigt och han blev gruvligt skamsen. Betty! sa han, Betty! Du med din uppnäsa och dina smala ben! Var hade jag mina ögon? Fru Olga, som lyssnat bakom de båda damernas rygg, fann ingen orsak att ringa med nycklarna utan gick tyst därifrån.
Tror du, jag är rädd? sa Brita. För dig kanske? Vad käbblar ni om? frågade fru Olga. Hon stod mittemellan dem, rak och allvarlig, med magen något framputande och händerna korslagda däröver. I vänstra handen höll hon en klumpig och vördnadsvärd gammal nyckelring fullsatt med stora nycklar, som inte hörde någon vart. De brukbara nycklarna voro nämligen i hushållsmamsellens vård och lånades icke ut.
Hans ögon äro en domares , "såsom en eldslåga." Många menniskor hafva en blick så skarp, att det förekommer oss, som de skulle kunna genomborra oss med styrkan deraf; dock är den blicken endast en menniskas. Hvilken skärpa måste det ej ligga i denna blick! Men han är icke endast domare utan äfven fångvaktare. "Han har nycklarna till döden och dödsriket," han är herskare öfver lefvande och döda.
DANN. Nej, nej, hans namn är icke hennes mans. FRANK. Det var ett sökande förutan ända Att finna nycklarna. Se här vårt fynd! Gå nu och städa efter oss, fru Bingen. FRU BINGEN. O jämmer, de ha hittat nyckelringen! v. Nu är er rätta pröfvotid begynd. FRU BINGEN. Men hvem kan väl bli ond på honom? Ingen. Hon var ju mänsklig nu, den gamla maran, Där ute höll hon ett förtvifladt larm. v.
Hon svarade: Jag sitter och tittar på gummorna och då måste jag fråga mig själv: Vad ska jag ta mig till, när jag engång upphört att behaga? Jag blir drinkare. Säkert. Lizzy slöt ögonen och mumlade: Jag känner bara ett rus det erotiska. Fru Olga ringde med nycklarna och gick. På en annan bänk sutto doktor Karolina och Betty Willman med den sokratiska näsan.
Min ena hand svider och är svullen; de första tio slog han, så att han tröttnade. Det går underligt till i skolan på senare tider. Endera af oss var skyldig, men icke bägge! Nyckeln skall jag ha, om den hängde på Sannas enda tand. Hu! Där strök någon förbi mig i mörkret. Huru skall jag slippa in i hushållskammaren, där nycklarna äro?
Det mörknade. Lisen kom ut och tände glödlamporna. Hon såg icke Louise. Ingenjören kom från kontoret. Han valde tydligen mellan att stiga in till sig och att gå upp till Holmins. Louise fick hjärtklappning. Men ingenjören skramlade med nycklarna, dörren öppnades och stängdes. Louise blev åter lugn. Hon fann, att hon hade det ganska bra där i trappan. Ingen kom och störde henne.
Tror du jag låter nycklarna ligga kvar här i öppen dag! Hon hann knappt att fatta dem, innan en sjungande knäpp som från en bågsträng ljöd under golvet och en lucka öppnade sig på sin svängaxel. I en blink skymtade hon ögonen på kerubens vingar och halkade sedan ned i djupet.