Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 juni 2025
Samma dova, underjordiska buller rullade än en gång under deras fötter. I hören! Inga fattliga ord! Endast mummel, mummel, även då det gäller avgrundens bäste vän. Först talade han flödande hexametrar, denne Apollon, så vordo hans verser något knaggliga, så nedlät han sig till prosan, skaldeguden, och nu mummel! Hur hans tunga flödar av hädelse, tänkte Osius och kanske flera av de närvarande.
Sådan jag fann honom där för tolv år sen finner jag honom än, sittande vid sitt punschglas i kakelugnsvrån, läsande sina tidningar, strykande huskatten och småspråkande vid värdinnan. Han är några och trettio år och ser ännu ut som en lång, mager student. Men nu på våren är han magrare, förefaller det, än i fjor, hyn gråare, ögonen slocknade och rösten tunnare av brist på talövning.
Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen. Och fören en god vandel bland hedningarna, på det att dessa, om de i någon sak förtala eder såsom illgärningsmän, nu i stället, när de skåda edra goda gärningar, må för dessas skull prisa Gud på den dag då han söker dem.
Det gifves nu visserligen en äfven här i landet mycket beundrad nationalekonomisk skola, enligt hvars åsigt någon väsentlig skilnad icke förefinnes eller kan förefinnas mellan det ena och det andra samhällslagrets, den ena och den andra samhällsmedlemmens intressen; fastmer bero de ömsesidigt af hvarandra såsom lemmarna i en organism.
Så fick han ett anbud att komma till hufvudstaden; en af hans yngre kusiner hade kommit sig upp och blifvit senator, nu fanns en kamrersplats ledig, han kunde ju gärna söka den. Väl var han något gammal, men någon ärligare kunde man i alla fall icke få. Så kom han till Helsingfors, sökte och fick platsen. Det var tio år sedan.
Ännu mycket talade Novaja-Golfa om nya och intressanta saker. Bland annat framförde han nu det första direkta beviset för, att jordens inre icke är glödande. » Jag har, som jag gång på gång framhållit, allaredan för länge sedan öfvergifvit tron på jordens inre glödande massa.
Jo, Antti, jag har sett hjertat ditt jag, det trodde jag du inte hade något af. Nåå, hvad är det du vill, Leena? Hon hade ställt sig upp och stod der nu framåtböjd, helt nära honom. Det stora, röda, öppna ansigtet strålade af uttryck, och hela gestalten hade någonting nästan mildt, då hon satte händerna på hans axlar, såg honom in i ögonen och med en ödmjuk ton sporde: Förlåter Antti hustrun sin?
Vi, som sakna så väl utrymme som nödig sakkunskap att härutinnan jemföra honom och de andra karolinerna med Lucidor, taga oss härmed friheten att påpeka äfven den senares skrifter till den nyvaknade fosterländska språkforskningens och landsmålsföreningarnas uppmärksamhet. Vi öfvergå nu till att göra några betraktelser öfver Lucidors särskilda vitterhetsalster.
Tomas tog upp sin näsduk, fuktade den i vatten och tryckte den mot hennes ögon, och slutligen kysste han hennes ögonlock. Nu får du inte gråta mera, sade han. Hon satt tyst i sitt soffhörn med en kudde under huvudet och såg honom rakt i ögonen. Kan jag tro dig, Tomas? frågade hon. Bryr du dig verkligen något om mig? Jag bryr mig inte om någon annan än dig, sade Tomas.
"Ja, och ni se, att de nu också plockat alla bären af buskarna", pep en annan liten trast. "Det är bra ovänligt af dem, när de veta, att vi tycka så mycket om frukt och att vi behöfva den såväl i den här torkan." En sparf stod på afstånd och såg på.
Dagens Ord
Andra Tittar