United States or Bangladesh ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ena dagen sitter man i ett slott, den andra i en bondstuga och den tredje, som nu, på en margarinkutting i ett gammalt ruttet tält, men var man sitter och vart de fraktar en, så är det alltid betydligt mera fridfullt än vi ha det i vardagslag hemma i Montana. Ni, slöfockar, nöjer er naturligtvis med sådant, men inte jag.
Clara hojade med detsamma till middag, och nu hördes ur skogens djup två glada igenkänningshoj, beledsagade av böss-smällar, och ur smedjans skorsten steg som ur en hungrig mage Rundqvists mera originella po! som ingen kunde misstaga sig på.
Tror du Gud vill det? Bellas ögon sågo forskande i hans och hon försökte lägga sin arm kring hans hals, men orkade ej. Jag tänker ibland att jag kanske nu skall dö .
I stället för sitt fula rykte att vara världens smutsigaste stad, hvilket den onekligen nu är, skall »rökiga Pittsburg» måhända kunna göra anspråk på att kallas världens renligaste stad.
Så skall du nu veta att HERREN, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud, men som utan förskoning vedergäller och förgör dem som hata honom. Han dröjer icke, när det gäller dem som hata honom; utan förskoning vedergäller han dem.
Och jag sade till eder: »I haven nu kommit till amoréernas bergsbygd, som HERREN vår Gud, vill giva oss. Se, HERREN, din Gud, har givit landet i ditt våld. Drag ditupp och intag det, såsom HERREN, dina fäders Gud, har tillsagt dig.
Visserligen fick han böja sitt hufvud under bödelsyxan i Makerus fängelsehåla, men nu bär hans hufvud härlighetens krona i Guds himmel. Bilder ur onkel Erics tittskåp. Lycklige Josef. En dag, då ett sådant litet "snöfall" kommit ned från den lycklige Josefs fönster, hördes en knackning på dörren till vindsrummet. "Stig in", sade Josef med bäfvande stämma.
Till dessa avgudars ära sjöng han vid harpoklang, säges det, sånger så mäktiga, så trolska, att folket tyckte alla skapelsens röster samstämma med dem. Det förhärdade fördenskull sitt hjärta mot evangelium och drev dess sändebud bort. Därför låg tystnad över Ekö och Ekösläkten. Men tystnaden var nu icke samvetstung, såsom den förr lär hava varit.
Lägg därtill i vintertid Fårskinnspäls, helt kort, men vid Becksömsstofflor sist på foten, Sådan red han framför roten. Hjälte var han ej just så, Att han nu dugt ses uppå; Andra tider, andra seder, Fieandt bar för djup sin heder. Bar sitt svärd som bihang blott, Gud vet, om han sköt ett skott Under hela långa kriget; Visst är, att det är förtiget.
Lena, som nu kom in och hörde de sista orden, ställde sig bredbent och med armarne i sidan framför dem och sade i karlavulen ton: »Häst! här ä' häst! Jag drar plogen, jag sår och jag skördar. Hva' ska' en med häst! här ä' en, som ä' starkare.» Hon yttrade de sista orden med en ton af ytterligt förakt. »Det ä' sant», sade gubben, »hon drar, och jag tror inte våra hästar va' bättre.»