Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Gömd i ett kloster ber han dig förlåta all den skam vår släkt har dragit över dina lagar. Är det inte nog att Folke och hans Ingrid hittat en fristad bland de norska fjällen! svarade Magnus och lade brevet åt sidan. Dina andra söner når jag. Dina forna lekbröder, dina ungdomsvänner... Rösten svek den gamle, och bortvänd kröp han ihop i vrån med händerna framför ögonen.
Ack, vi undanbedja oss några knäfall, svarade hon. Fördröj sig inte så länge här, att ansiktet tappar sorgen och blygseln. Tillåt mig att ledsaga vår ridderliga frände till tröskeln. Magnus sänkte huvudet, och en tung och bitter suck pressade sig fram ur det breda bröstet. Han såg från den ena till den andra, som han brukade, när han var upprörd.
Var konungen hemma i sin bädd? frågade han. Hon blossade upp, men hjälpte honom beredvilligt att stödja under hornet, medan han drack. Var annars! svarade hon. Magnus ryckte tillbaka armen, ty en vaxdroppe föll på den från ett av de sneda ljusen och sved häftigt. Han plockade bort vaxet, och en liten grå blåsa hade redan svällt upp.
Aldrig mer skall jag nu från dig få höra ett gott brodersord. Valdemar hade satt sig ned hos Jutta. De visste icke själva, att han redan hade lagt sin hand i hennes. Den andra räckte han åt Magnus och strålade upp. Mellan oss är allt gott! Men Magnus kunde icke mottaga den utan slog ned ögonen och red bort under de snöiga grenarna.
Han såg sig förvirrat omkring och räckte sig efter Luitgard. Magnus märkte hans oro. Men om du är mig en god broder, fortsatte han lika sakta, så önskar du inte något så dåraktigt. Utan då låter du mig än mer förstärka vakten, så att ingenting händer, när jag inte mer finns till. Jag gå ut! svarade Valdemar med samma ängslan över sina drag. Jag stred ju i det längsta för min sak, men nu!
Men talas det om makt, då vet du inte vad du gör och säger. Då växer det eld och ånga inom dig och måste ut. Men riddarlagarna, hertig! Oböjliga stå de där som klippor, oböjliga också i nödens stund! Magnus sänkte huvudet. Bakom hans själs många utanverk och försåt fanns det en kämpes breda, godmodiga, omutliga hederlighet.
Han kunde behålla eller kasta, bygga eller slå sönder, allt efter lust. Ha de läst över honom? frågade han slutligen för att väcka sig själv. Ja, husprästerna hålla på att läsa över honom, ljöd broderns långsamma svar, men nu är han redan mållös. Förmådde han ingenting säga? Magnus teg. Uppriktighet, uppriktighet, Magnus! Varför svarar du mig inte?
Nej, det är själva mästaren, han hytter åt. Försöker någon sälja dyrare än tillstått är, gripes han som tjuv. Det är lag på det. Och skriver någon lekare nu i bly eller läser besvärjelser, då blir det hugg och hängning och torv och tjära. Kung Magnus blev botad den gången på galgbacken. Hon gick fram och strök honom över pannan. Den tiden är förbi då du sysslade med sådant.
För att komma över mossarna, blevo de barfotade krigarna ofta tvungna att stå stilla och fälla timmer, och de hade god tid att talas vid. De berättade varann, att Valdemar hade återkommit från sin botgöring med ett hotelsebrev från påven mot de upproriska och att Bengt Alltförgod ohörd talade för brödrasämja. Nödd att handla snabbt hade Magnus med stora löften skaffat sig dansk hjälp.
Och tag hit min röda vardagsmantel. Jag kan inte se alla de svarta kapporna omkring mig. Skrämmer det dig så, du modiga hertig, att jag begär fram min vardagsdräkt? Omhuldar du så ängsligt sedvänjorna i ett sorgehus? Vem är starkast, den, som bär en kedja, eller den, som sliter den! Den, som smider den, svarade Magnus med handen på jarlens testamente liksom för att peka på sin makt.
Dagens Ord
Andra Tittar