United States or Paraguay ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hans trotjänarinna, som hade varit i tjänst hos familjen Pompowski sedan långt före ingeniör Ostros födelse, skötte hans hushållning. Det var en äldre jungfru af den gamla, goda stammen och tvenne saker voro henne heligare än allt: Gud och zaren.

Nu skulle Ryssland visa världen något, som den aldrig förr hade sett något oerhördt. Det skrefs och skrefs igen och alla voro eniga om, att planen var storslagen och väldig. Endast general Swinekow och ingeniör Pompowski hade diametralt motsatt åsikt, men de arbetade i tysthet med sitt och lät jätteschaktet sköta sig bäst det gitte.

Och ingeniör Pompowski började: »Ni vet ju, att man tillskrifver de fenomen, som fått namn af jordens inre värme » »Fått namn af? Men » »Å var snäll afbryt mig icke. Alltså dessa fenomen förklaras i allmänhet , att jorden i glödflytande, kanske gasformigt tillstånd skulle hafva utkastats från solen.» »Javisst, det vet ju hvart barn.» » Detta är falskt.

Denne man är ingeniör Pompowski, som nu kommer att redogöra för sin uppfinning och för sin verksamhet. Med en aldrig svikande energi har denne man utfört ett gigantiskt arbete, att man nästan tviflar möjligheten däraf. Jag öfverlåter härmed ordet till herr ingeniör Pompowski. Han önskar omtala för oss en underlig, fabelaktig dikt ur rama verkligheten, en dikt, som är sann i hvarje ord.

Under de dagar som förflöto innan ingeniören tillfrisknade, fick general Swinekow förgäfves vänta hans besök. Och för hvar dag som gick blef den gamle generalen mer och mer nervös. »Fan till bläckhorn» och »Den mannen måste jag träffavoro hans vanligaste satser. Ingeniör Pompowski, som var ogift och 28 år gammal, bebodde en lägenhet tre rum i Orleanska Sudi.

Af denna orsak torde det vara att precis samma tid som 10 år hade gått för A.-B. Jordens inre värme, förflöto ock samma antal solhvarf för ingeniör Pompowski och general Swinekow.

»Dessutomsade han, »blir nog Rysslands ära tämligen liten af denna yankees idé. Nej, kära vänner, bättre förslag ni allt komma medIngeniör Pompowski tillfrisknade ändtligen och anmälde sig till audiens hos generalen. Det var för honom ett synnerligen viktigt möte och egentligen förstod han ej alls, hvarför general Swinekow önskade tala med honom.

För dem var hon icke mera till, Nadja Sergeiewna, det odjuret. Ingeniör Granberg hade blifvit melankoliker och gick hos sin läkare hvarannan dag. Han medicinerade och tog massage, men blef icke bättre. Skygg och lynnessjuk undvek han sina landsmän, och de kamrater, hvilkas sällskap han förr mest sökte, flydde han nu som vore de hans fiender.

»Jag tviflar, bäste herr ingeniör, ända tills det blir möjligt att inte tro.» »Var god som ni behagar. Kanske ni alls inte vill höra min teori?» »Tvärtom, tvärtomHvad sker? Naturligtvis en sträfvan hos de bergmassor, som bilda schaktets väggar att sakta och nästan omärkligt pressa ihop schaktet.

En dyrbar matta, ännu med prislapp , låg golfvet, och en magnifik toilettspegel hade fått plats der den fula byrån nyss stod. Utan att knacka steg ingeniör Granberg in; Nadja sprang upp och kastade sig i hans armar. Han tryckte henne till sitt bröst och betäckte hennes hufvud med kyssar. Du ruinerar dig, Calle lilla, sade hon, sådana blommor, och sådan solfjäder!