United States or Barbados ? Vote for the TOP Country of the Week !


Själv kunde han bara skryta över Göteborg och Särö och Lund och Malmö. Och ändå var hon föraktad. Han funderade allt detta utan att finna någon förklaring. Han visste bara ett: att hon inte var som de andra och att han inte riktigt hade klart för sig, om han skulle älska henne eller inte. Han talade med Göran om saken en kväll väg hem från dansskolan.

Den gatan går åt en annan tull, varifrån vägen löper till Göteborg. När du nu kommer den gatan, blott till nästa tvärgränd ifrån torget, ligger källaren där i hörnet. Ta in den, låt bära upp alla våra saker; ta en kammare för din räkning över natten, eller tills jag låter kalla dig. Jag skall hemifrån skicka en av lärpojkarna efter mina saker: du känner väl dem åtskils?

»Var det inte landshövding Lingonhjelms flicka, den svartafrågade en av sällskapet. »Jo, det var detsvarade den unge mannen. »Vem var den andra, som höll henne under armen?» »Det var en fröken Karlberg från Göteborg. Dotter till Karlberg & Svensson därHandelsagenten Fågelsång kände hur han blev alldeles kall. svor han till, tömde sin grogg och gick till hotellet för att packa.

Det hade kusinernas häst en gång varit, han var i Göteborg. Det var, som om denna idé gjorde det en smula lättare för honom. Kanske han i alla fall skulle kunna klara sig Göran antastade honom nytt, när de gingo hem från skolan. Nu var Stellan en smula mindre hemlighetsfull. Han antydde dunkelt för Göran och de pojkar, som följde med, om hästens allmänna formation och konstruktion.

En lång stund kunde han ingenting säga. Men till slut fick han fram några enkla ord: Ah, de ä väl ingenting. De har ja vetat länge . Men du blir mycke rik, har pappa sagt. Din morfar ä konsul Axelson i Göteborg. Han ä i första kammaren också. Rose nickade instämmande. Hon såg honom med samma gillande blick. Och plötsligen förstod han, att han beslutat sig för att bli kär i henne.

Sorgsen for jag vidare för att söka en annan vän jag hade i London, en tidningskorrespondent från Göteborg, men den dagen fick jag intet, ty även han hade skuddat metropolens stoft från sina fötter. "Ack", sade hans värdinna. "Han gick här hela dagarna och gjorde ingenting. Skrev gjorde han aldrig utom när han kvitterade ut remissorna från sin tidning.

Under den förflutna hösten hade hon legat i en ständig brevväxling med sin son angående Stellans konfirmation. Meningarna mellan henne och Göteborg, i synnerhet konsulinnan Axelson, voro nämligen denna punkt mycket delade.

Men han hade ej kunnat undgå att lägga märke till, att hon ej talade som han eller de andra i stan. Och hon talade inte heller som kusinerna i Göteborg eller Malmö. Men kanske ni inte läser franska? frågade hon. . De gör ja . Han var ohjälpligt slagen. En stund efter kom det för honom, att han kunde ha sagt: Ja, men ja läser tyska. Nu var det emellertid för sent. Hon frågade: Spelar ni piano?

Men Träsken fortfor: Nu tänker du: Hur kan Träsken sälja billigt? Är det svek och rackartyg, eftersom han säljer billigt? Vet du vad köpman Luther i Göteborg säger? Du hast uns alle verdorben, sagt er. Är han känd? Luther i Göteborg, tyskfödd? Han spelar orgelverk en gråter. Du hast uns alle verdorben, sagt er. Varföre , ? frågar Träsken.

Och har jag ett brev från köpman Luther i Göteborg. Till mig? sade greven och räckte fram handen. Men lilla mamsellen passade och stack ljuslågan in mellan hans fingrar. Han svor till, svängde med fingrarna i luften. Han drog henne i örat, hon drog honom i håret. Länsman log och sade: Jaså, hon är lekfull? Vad pass gammal kan hon vara? Greven svarade: Det vet jag inte.