Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Smycka skall min dotter sig i dag, Hon, den skönsta utan prydnad, skall Nu till prydnad skönast bli också, Att, då furstefalkens öga sen Våra tärnor spanar ungdomsgladt, Det må dröja vid Nadeschda snart Med en blick, som blir vår hyddas ljus, Blir ett solsken för vår framtids dar." Så han sade. Stum en vingad stund Stod hans dotter, mot den gamle spotskt Hennes bruna ögas vrede flög.
En vit svan, som ensam med högburet huvud simmade omkring i kanalen, dök förskräckt ned under vattenytan, och var länge försvunnen. Då han åter kom upp, simmade han brådskande mot land, flög upp på svanhusets tak och ställde sig där att flaxa med vingarna, medan han utstötte underliga, dova skrin. Låt oss gå en annan väg, sade Tomas. Märta log.
»Såg du det, som flög?» sporde Maija. »Det var som spindelväf och så blått som ett blåbär. Skapar Gud sådant eller har det kommit till på annat vis?» Pekka ref sig i håret. »Det växer i hufvudsta'n», sade han. »Vet du inte, att allt grant finns där borta hela glas, som man dricker ur, inte sådana bitar som våra, och porslin och guld och silfver och sådant där blått, som flaxar...»
Och dricka kan ni få till grötdoppa, för si jag fick en hämtare med från nämdemans när jag kom därifrån i dag. Inte utan att det finns en slick sirap kvar i burken att blanda i dricka också. Sånt smått folk har kanske ingenting emot sirap?" Ett lättnadens ljusa leende flög som solglimt öfver förut bekymrade små blekansikten. "En kaffeskvätt också. Åh ja, sånt går för sig.
Skugga sökande, för att sig svalka, Flög en falk utöfver Sarajevo, Såg en fura midt i Sarajevo Och inunder den en kylig källa; Nära källan såg han änkan Nypon Och med henne jungfrun, hvita Rosa. Falken började att eftersinna, Om han skulle kyssa änkan Nypon, Eller hellre jungfrun, hvita Rosa.
Se, då i köket jag står och tittar som hastigast utåt, Kommer befallningsman hit helt ny; ny blänkte hans kärra, Ny var hästen, ej skådad förut, och flög som en stormvind, Ny var äfven hans dräkt och undransvärdig i fägring. Men då jag skyndade ut och kom nyfiken på trappan, Såg jag den aktade herrn, hur han hälsade alla på gården, Gammal och ung, och hans öga var mildt att skåda som solsken.
Ack, din fader hatar mig, och han har skäl därtill ... Nej, jag skall visa, att han icke hatar dig. Jag vill omtala för honom vårt möte, och det skall icke dröja länge, innan han uppsöker dig och återför dig till det bo, från vilket du flög bort. När får jag återse dig? Snart och hädanefter ofta, Karmides. Kanske i morgon? Jag vet det icke. Jag vill tala med min fader.
Fröken Kerstin skyndade icke, hon flög. Hon liknade snöripan, vars lätta fjät knappt märkas på vinterdrivorna. Hon smög in genom en sidodörr och fann hela huset i rörelse.
Dagens Ord
Andra Tittar