United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Evas glödheta ansigte lyste af feberhetta. Hon stred en stund med sig sjelf, andades våldsamt, häftigt och högt, som hade hon kämpat bröst mot bröst med en synlig fiende. Hon tryckte så hårdt, så hårdt sin hand mot hjertat, återvann sedan så småningom fattningen, kom till sig sjelf och började att långsamt skaka af stickor, snöslask och sågspån, som fastnat på hennes klädning.
Han hade nu vid fyrtiotvå års ålder, i den härliga blomman av sin mannakraft, ledsnat vid ungkarlslivet och beslutat att lyckliggöra någon Evas dotter med sin hand. Och vilken kvinna kan motstå en man, som på håret liknar den store Napoleon och därtill äger herregårdar, masugnar, stångjärnshammare och väldiga kapitaler, placerade på de säkraste händer.
Senare på kvällen sjöng man åter tillsammans, och nu ljöd sången helt annorlunda än förr. Nu följde den ena lofsången efter den andra från glada, tacksamma och älskande hjärtan. Och för Evas bjärta ljöd det åter men nu icke förebrående utan med ny och rik betydelse: "Saliga äro de fridstiftande, ty de skola kallas Guds barn!" Frukost åt gässen. Med teckning. Gässen kände igen Nils på långt håll.
Evas handarbete skulle nu passa som ridå till en medelstor teater. Jag såg på hennes händer, då hon sydde, och jag tänkte: tiden står still, de äro lika vackra som för tio år sedan. Så sade hon: Edvard berättade, att du tänkte köpa det där huset, är det sant? Ja, sade jag, jag har tänkt över affären, och jag kommer nog att göra den. Ser du
Det låg liksom helgdagsstämning öfver det hemtrefliga rummet, och Eva satt och blickade tankfull in i brasan, medan hon sakta upprepade sina bibelverser. Dessa voro hämtade från begynnelsen af Jesu härliga bergspredikan, och Evas tankar dröjde isynnerhet vid detta: "Saliga äro de fridstiftande, ty de skola kallas Guds barn". Matt. 5: 9.
Han fick efter något letande fatt i nyckeln, vred om och öppnade. Med honom kom ett kallt drag utifrån; vinterkylan trängde in i det lilla varma rummet, der nu en oväntad syn mötte honom och oväntade ord, föga lika Evas lugna stilla röst, som eljest helsade honom.
Efter allt hvad han hade sagt var det icke lätt att nu ödmjuka sig och ge efter. Nej, det kunde han icke. Och dock om Gud skulle göra mot honom, som han hade gjort mot Betty? Evas ord fortforo att ljuda för honom, och nu föll också hans blick på hennes bedröfvade, tårfyllda ögon, och segern var vunnen!
Icke dess mindre hungrade han alltjämt efter Evas äpple och kände det som en brännande skam att ha blifvit utdrifven ur paradiset. Af hungern och af skammen blef han småningom fräck till sinnet, fördes så in på lastens vägar, stal sig in i andras lustgårdar, blef en liderlig sälle och dryckesbroder, förföll på några år till en ruin. Hvad hans barns mor än må ha känt därvid, aldrig klagade hon.
"Du får Evas dockskåp", sade Sylvias mamma ifrigt. Hon hade medan hon höll Maglena i sina armar lärt att älska henne och tänkte med hopp och glädje på att det friska enkla lilla fjällbarnet skulle kunna hafva ett godt, stärkande inflytande på hennes egen älskade, enda lilla flicka. "Ett dockskåp må du tro", upprepade den andra, "med små rum och små, små bord och stolar och pannor och fat.
Hon närmade sig honom darrande, för att få den vanliga godnattkyssen, men han vände henne ryggen. Detta var mera än den lifliga lilla flickan kunde bära. De länge återhållna tårarna bröto oemotståndligt fram, och hon sprang utan att säga ett ord in i hennes och Evas gemensamma rum, kastade i en fart af sig kläderna, drog täcket öfver hufvudet och grät sig till sömns. Vid Jesu kors. Med teckning.