Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
De två äldsta pojkarna drogo sig bort i ett hörn på gården och viskade. Resten följde efter. Någonting viktigt avhandlades, medan de då och då vände sig om och sågo på Stellan. Efter en stund promenerade de alla högtidligt ut på smalgatan. Han var ensam. En lång stund blev han stående alldeles orörlig. Han kände sig som en avsatt hövding.
Att han vid bröllop tog till bästa, deri handlade han ju i likhet med de öfriga gästerna och hela sin samtid, men då alla de andra personerna nu äro fullt förgätna, hafva åter hans för stunden hopsatta verser bibehållits och fått anklaga honom ensam inför efterverlden.
Sålunda när vi nu, före betraktelsen af hans särskilta dikter, meddela några detaljer härom, må man ej taga det så, som om Lucidor ensam gjort sig skyldig till följande smaklösheter, utan som ett prof på, hvad både han och andra skalder då ansågo för vackert eller tillåtligt.
Jag har stor lön nu... Och i dag for prosten hem till sitt igen. Jag ville inte vara i stan ensam, derför kom jag hit genast. Har du goda betyg, du? Ja, jag är en ordentlig menniska. Prosten kunde gerna rekommendera mig, för det förtjenar jag. Såå, skryt! Super du inte alls? Sjung ut med sanningen, du bara?
Hvad gjorde han? Hvarför var han ständigt borta, hvarför var hon så ensam? Var det kanske alltsamman hennes egen skuld? Hon hade visst alltid visat sig för kall, emedan hon var för blyg att blotta sina verkliga känslor för honom. Hon funderade och tänkte, hon grubblade och led. Hon ångrade allt och fattade hundra nya beslut. Hon begrät sin försvunna lycka, som hon en gång begråtit sin moders död.
Hon stod ensam vid fönstret och såg ut, och i ett ögonblick slog det mig, att allt vad som under veckor sysselsatt mina tankar, all överretning, allt tvivel, all list, all beräkning, hela kampen för att tvinga min hustru att känna som jag allt detta hade jag glömt, sedan jag satt min fot på den klippiga ön.
Och när de andra qvinnorna, af de Moabiters och de Cananiters och andra fremmande folkslags döttrar, prydde sig med gyllene klenodier och smyckade sitt hår och gingo prydda inför allt folk eller dansade inför sina afgudar, då sade de till henne: "Simrith, hvarföre skall du ensam stänga dig inne, se, vi hafva nog mycket uppoffrat, som lemnat hem och vänner för att följa med fängelsets barn till deras förstörda stad, icke skola vi dock neka oss alla nöjen". Men då sade Simrith: "Låter oss vara glada, hvar efter sin håg, jag har glädje mer än mången". Men de andra qvinnorna vredgades dock icke på henne, ty hon var mild och ödmjuk af hjertat, och klandrade icke de andra, ehuru hon ej följde dem.
Utan akt på talet Satt hans dotter, sluten lik en blomma, Som sin kalk vid nattens anbrott sluter; Hvad hon tänkte, var för henne ensam.
Orolig kom gumman och satte sig vid bordet, där Carlsson ensam hade slagit sig ner och tänt ett talgljus. Flickorna gingo tysta och avvaktande från spisen till bordet. Carlsson ska ha en sup brännvin i kväll, sade gumman; jag ser, att han behöver det. Åja, det var jämt sjå att få ombord sakerna, svarade Carlsson. En får väl vila nu, menade gumman och gick efter timglaset.
Säg, vill ni inte lofva att komma och vårda mig, om jag blir sjuk, Kristiana, och stanna hos mig tills jag dör?» Kamrerns ton var helt högtidlig och allvarlig, han tog den gamla flickans hand, kysste den sakta och sade efter en stund: »Jag är så rädd för att dö ensam.» »Hon kommer nog gärna, det sjåpet», svarade frun, »ty för lik är hon inte en smul rädd.
Dagens Ord
Andra Tittar