Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 juli 2025
Då grep jag till hotelser om dyr skjutslega från sanatoriet till Bagnsdalen, om vi ännu längre förhalade tiden, ty vi hade, om jag minnes rätt, minst ett par mil dit.
Ja, det är samma här, han nu för an, Föryngrad i en ätt, men ej en annan, Och därför vet han, hvad den vill och kan, Och därför, när han ser den rygga, mörknar han Och sänker som af blygd den stolta pannan. Ren har i vrede Döbeln hunnit tåga af, Sin tropp till färd syns Palmfelt sammantränga, Och Gripenberg har sänkt sin segervana glaf. Hvar stund är dyr.
Du skall akta dig för din jarl, Inge. Din kvinna har rätt. Som du ser, står han här bredvid mig och hör själv vart ord. Och därför upprepar jag ännu en gång: du skall akta dig för din jarl. Han har förbjudit bönderna att äta hästkött. Vad skola de då leva på? Det hästköttet kan bli dig en dyr stek. Så är det, mumlade Julia.
Men det var icke direktörns mening, att han genast skulle få veta det, utan han upprepade än en gång sin fråga om vad holmen kostade och tog åt bröstfickan, där en tjock ansvällning, synlig genom klädet, antydde, att här fanns moltum! Å, den kan väl inte vara så dyr, menade Carlsson, men jag måste tala vid gumman och sonen först.
"Det är sant, min ädle broder", Svarar Voldmar i förundran, "Hårdt dock varit, om hon röfvats Från den drömmande beskyddarn." På sin hvita falk i stoftet Pekar Dmitri, och han talar: "Detta offer för din glädje, Vet du, Voldmar, hvad det kostat?" Voldmars klara panna mulnar, Och förtrytsam tar han ordet: "Var din falk dig dyr, min broder, Upp, välan då, nämn mig priset!
De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom. Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom. För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid, så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven. Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
Men patron tog mig afsides, talade en hel hop och lofvade att rädda mig, om jag svor en dyr ed på att tiga med allt, hvad än jag komme att se och höra. Jag var som galen af sorg, och det tryckte mig och pressade mig som till smulor. Och jag lofvade och svor dyrt och fast att lyda och tiga och göra hvad som helst, bara han frälsade mig från misstanke och fängelse.
Men det var icke direktörns mening, att han genast skulle få veta det, utan han upprepade än en gång sin fråga om vad holmen kostade och tog åt bröstfickan, där en tjock ansvällning, synlig genom klädet, antydde, att här fanns moltum! Å, den kan väl inte vara så dyr, menade Carlsson, men jag måste tala vid gumman och sonen först.
Nu, då de voro i skick och väl utrustade båda, Tog den ärlige Petrus på väldiga skuldror sin matsäck, Hängde sin bössa på nacken och gaf Mattias ett gammalt, Svenskt, mångpröfvadt gevär och talade vänligt och sade: "Här är klenoden! En gång må den tagas af knappen för din skull. Själf den begagna nändes jag ej; på den sotiga väggen, Dyr och värderad, den hängt, som den lämnades där af min fader."
När breven voro klara lyfte han sin högra hand mot takpanelningen och svor en dyr ed att aldrig under några omständigheter ägna en blick åt något feminint väsen. Därpå tog han hatt och rock samt gick till fönstret för att se om luften var ren. De tre voro borta, men på andra sidan gatan svävade en ängel i tunnbandskjol och blåröd hatt.
Dagens Ord
Andra Tittar