United States or Venezuela ? Vote for the TOP Country of the Week !
Der rörde sig inom henne en känsla af medlidande, som gjorde allt annat smått. Denna framställning var alltför äkta i sin ton för att icke verka fullkomligt öfvertygande. »Hur kom du för resten att tänka på dethär?» frågade han efter en stund. »Det var något i den lilla fru Hedströms sätt, när jag frågade henne om hon icke haft lust att vara med deruppe hos dig om kvällen.»
Ty deruppe står ju hans älskade, hans drömmars ideal och väntar troget! Snart, snart får han trycka på hennes läppar sin första, blyga, trofasta kyss! Men med rynkade ögonbryn observerade Morti den unge skridskoåkaren. Fördömde tölp mumlade han jag skall minsann tukta dig för de der vinkningarna och de förälskade gesterna!
Kanske det var roligare ändå att ha någonting deruppe att koxa efter! När han kom hem examinerades han af friherrinnan. Hvad tyckte han om baron? Han var snäll och nedlåtande. Här var Johan redan så klok att han förteg bekantskapen med fadern. De skulle nog få veta det ändå, tänkte han. Emellertid kände han sig varmare i kläderna och var icke så mjuk mera.
Matti arbetade ibland om dagen ute i kylan och sof om natten, än ute, än i det på en gång kalla och qvafva rummet deruppe. Han förtjenade nätt och jemnt så mycket, att han ibland kunde äta sig mätt och dessemellan supa sig full, men aldrig tillräckligt för att få sig ett bättre nattherberge allra minst nya och snygga kläder.
Liksom Jesus offrade sig, medan han var på jorden och nu beder för oss deruppe och sedan skall välsigna oss med det tusenåriga rikets välsignelser samt för öfrigt är försjunken uti att tillbedja fadern, så offrar Guds församling, så länge den är på jorden, andliga offer, deribland äfven "sina kroppar," Rom. 12:1.
Hon gick förut i svarta söndagsklädningen, den samma hon bar på mannens begrafning. Hon gick långsamt och med blicken fäst vid marken. Stor-Jaska följde efter. Han följde henne tanklöst i hälarne, andäktigt, allvarligt, som om han varit i kyrkan. De lemnade gärdet och närmade sig björkbacken. Begge stannade, det var musik deruppe, man spelade inne i någon af tältgroparne ... hvem kunde det vara?
Det blef så tyst deruppe och de få minuter som förflöto föreföllo pinsamt långa för de två dernedanför.
Kronprinsen hade talat till honom! Han känner sig lyftad och liksom tryggare. Den förfärlige magthafvaren var ju snäll. En dag får han veta att far och faster äro gamla bekanta med en herre, som bor på stora slottet och går i trekantig hatt och har sabel. Slottet får ett annat, vänligare utseende. Han är liksom bekant med dem deruppe, ty kronprinsen har talat med honom och pappa kallar kamrern du.
Har du kunnat stå deruppe, högt på den ej mycket mindre än en mil långa bron, upprätt och djerf och utan att svindla sett ned i djupet å ömse sidor, i det kristallklara vattnet; eller har du svindlande gripit fast omkring en stödjande vän, starkare än du, för att icke åt någondera sidan nedstörta i den skimrande grafven?
Men det var också något annat som grep dem båda, en förnimmelse som liknade afund, en känsla af fattigdom. De två deruppe egde ungdomens omedelbarhet, som hejdar sin lycka i flygten utan ängslig tvekan, utan att på förhand sönderplocka sin egen stämning; de två deruppe egde ungdomens tro och lefnadsmod och stolta, vackra besinningslöshet de kunde älska de två.
Dagens Ord
Andra Tittar